Smart Housing Småland

Smart Housing Småland bygger en internationellt ledande innovationsmiljö som, med användaren i centrum, skapar smart boende och hållbar byggd miljö med bas i glas och trä.

-Är vi på väg att ta steget mot 3D-printade byggkomponenter?

Det pågår två olika förstudier inom SHS som handlar om 3D-printing eller additiv tillverkning som man säger på Swerea IVF där deltagarna samlades för ett gemensamt projektmöte den 15 mars.

Deltagare är Flexator, Kronfönster, BLB Industries, Swerea IVF samt SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut och Glafo, glasforskningsinstitutet. Här deltar också en doktorand inom ProWOOD och två examensarbetare från Jönköping University.

Det som händer just nu generellt inom området 3D-printing är att man utvecklar tekniken mot att bli en del av ett industriellt produktionssystem där man direkt skulle kunna tillverka komponenter och produkter.

Tekniken är redan etablerad inom medicintekniken där t ex höftledsimplantat skräddarsys i titan för patienten och tillverkas industriellt med 3D-printer. Ett av de etablerade 3D-printertillverkarföretaget Arcam som ligger i Mölndal jobbar mot den marknaden och har nyligen sålt tio printrar till flygindustrin vilket tyder på att tekniken håller på att införas där.

Med 3D-printning kan man göra objekt mycket lättare genom att använda en mindre mängd material och håliga strukturer istället för solida. I ett fordon kan det t ex betyda mindre bränsleförbrukning och i ett byggnadsmaterial, bättre isolering och mindre risk för köldbryggor.

Man kan också se till att användaren/kunden får en bättre upplevelse av produkten med hjälp av 3D-printning. I examensarbetet ”Det är vackrast när det skymmer”, Chalmers, 2008, undersökte Helena Jacobson, skillnaden i ljusinsläpp med mjuka istället för kantiga karmar. Detta arbete har inspirerat till en av SHS förstudier: Att kunna tillverka fönster där unika, kundanpassade karmar och spröjs görs med additiv tillverkning. Något som tar tid att åstadkomma manuellt men inte spelar någon roll vid 3D-printning.

En trixighet när man skriver ut komponenter är att en del former behöver stöd under tiden de skrivs ut som man senare får putsa bort. Beroende på form, kvalitetskrav och material är det olika mycket efterbearbetning som krävs.

I nästa steg i projekten kommer man att gå vidare och se på hur man skulle kunna jobba med tekniken i liten fullskala och se vilka materialblandningar som kan vara lämpliga. Projekten beräknas vara klara i slutet av 2016 och då kan vi nog se fram emot några fullskaleprototyper av byggdelar.

Kontaktpersoner
Projektledare för förstudien ”Unika fönster: rationell produktion av obegränsad valfrihet”, Parisa Sehati, Glafo, parisa.sehati@glafo.se

Projektledare för förstudien ”Additiv teknik som möjliggörare i industriellt trähusbyggande”, Magnus Widfeldt, Swerea IVF, magnus.widfeldt@swerea.se