Alltmer glas i byggnader ökar marknadspotentialen för transparent intelligens
Vi pratade med Maria Lang, civilingenjör på RISE Glas (fd Glafo), om studien ”Marknadsanalys för transparent intelligens” som hon genomförde inom ramen för Smart Housing 2014, för att få veta vad som hänt och händer nu.
Syftet med studien var att ge ett verktyg för att bedöma applicerbarhet och efterfrågan från kunder och användare av transparent intelligens i bostadstillämpningar. Som bakgrund till den genomförda studien finns också kartläggningen ”Glas i byggutbildningar i Sverige” gjord 2005 av Elisabeth Flygt, RISE Glas, på uppdrag av Glasbranschföreningen. Kartläggningen visade på ett stort behov av ökad kunskap om glas och dess möjligheter, hos redan yrkesverksamma samt vid ingenjörs-, arkitekt- och designutbildningar på universitet och högskolor.
Upplever du att det skett något kring kunskapsnivån hos redan yrkesverksamma samt vid ingenjörs-, arkitekt- och designutbildningar på universitet och högskolor? -Det blir mer och mer känt hur man kan använda glas, men finns fortfarande en tröskel, och kunskapsnivån behöver både upprätthållas, uppdateras och förbättras, säger Maria.
Vilka möjligheter ser du att få in transparent intelligens i dagens och morgondagens bostäder? -Byggnader innehåller alltmer glas, som en följd av att glaset erbjuder fördelar vid design och gör användarna av byggnader nöjdare. Samtidigt skärps byggregler och energibesparing är en viktig faktor för fastighetsförvaltare och fastighetsägare. Smart glas eller som man också säger, glas med inbyggda funktioner, är ett sätt att överbrygga dessa två något motverkande trender. Möjligheterna att få energitillskott från vanligt glas är minimalt, vilket ger smart glas en stark marknadsfördel, och mycket talar för att det kommer att ha en betydande och långsiktig plats inom design och konstruktion.
Kan du ge några konkreta exempel på vad som är aktuellt gällande transparent intelligens just nu, och som bedöms ha stor marknadspotential? -I byggnader efterfrågas framför allt olika varianter av automatisk klimatkontroll, som variabelt solskydd eller integrerade persienner. Nya funktioner kan mycket väl integreras i dörrar, fönster och takfönster. Självrengörande glas Och kondensfria fönster och speglar är också intressant. Glas som byter mellan transparent/opakt/mörkt går redan att beställa från olika tillverkare, berättar Maria. –Andra intressanta utvecklingsområden för funktionellt glas är att man kan dölja olika strömbrytare, integrera ljud och bygga med ljudisolering.
Nu har vi pratat om flera intressanta möjligheter. Ser du att det speciellt är några av dessa som särskilt har vunnit mark sedan studien gjordes? -Det pågår mycket arbete kring tillämpning, t ex gällande ljud i duschväggar. Ett exempel som kan nämnas är projektet ”TOR – Tysta Offentliga Rum” som handlar om ljudisolering. Prototyper på bullerskydd i transparent glas i sexkantiga former har tagits fram och provas i verkligheten i den offentliga utomhusmiljön i Göteborg, berättar Maria.
När det gäller hinder för transparent intelligens i bostadstillämpningar kan man läsa i er rapport att det största och mest uppenbara hindret är priset. Upplever du att det har hänt något kring det? Har inköpare och byggare börjat förstå att genom att använda glas funktionellt kan man dra ner på andra kostnader som uppvärmning, ventilation, luftkonditionering, jalusier etc? -Det har inte skett några drastiska prissänkningar ännu, säger Maria. Genom mer information om funktionell användning skulle förmodligen användningen kunna öka och därmed borde priset sjunka ytterligare.
I rapporten beskrivs att i ett internationellt perspektiv ser man en ökad användning av glas som beklädnad av stora och höga hus. Börjar detta komma mer till Skandinavien också? -Ja, det känns det som. Bara i Växjö ser man detta när det gäller nybyggnation. Det finns en positiv känsla kring glas i byggnader. I och med dagens lösningar för fasader med god värmeisolering och solskydd är det mycket attraktivt att använda glas. Olika länder med olika klimat har skilda behov av exempelvis värmeisolering, solskydd eller kyla och då kan glas med funktioner vara olika högt prioriterade.
Hur uppmärksammas smart glas nationellt? -Glasbranschföreningen delar ut Glaspriset till årets bästa glasbyggnad i Sverige, något som kan bidra till att nya, ovanliga och smarta lösningar vinner mark.
Hur skulle du kort sammanfatta vad ni kom fram till gällande applicerbarhet och efterfrågan från kunder och användare av transparent intelligens i bostadstillämpningar? -När studien gjordes kan man säga att applicerbarheten var mycket god men att efterfrågan främst på grund av okunskap ännu inte var så stor. Genom bland annat Smart Housing Smålands arbete med att sprida kunskap ökar förhoppningsvis efterfrågan.
Ni ger i rapporten exempel på olika spår jobba vidare med. Starta process för normgodkännande av någon bärande glasprodukt, sammanfogning av glas och andra material, spridning av kunskap till studenter samt tillverkning och demonstration av prototyper. Har du själv varit involverad i något fortsatt spår eller känner du till studier som handlar om dessa områden? -På RISE Glas har vi arbetat vidare i olika utvecklingsprojekt, ofta tillsammans med andra aktörer. Intressant att nämna är t ex Vinnovaprojektet ”Förband för floatglas” (Swerea IVF, Glafo/RISE) om hur glasytan ska förbehandlas för bästa resultat vid limning av rutor i fordon, berättar Maria. Själv har jag varit involverad i en förstudie/utredning kring spontangranulering av härdat säkerhetsglas, där det handlar mycket om tydlig information till användare av glas. Inom Smart Housing Småland är arbetet med prototyper ett prioriterat område där det just nu händer mycket spännande, avslutar Maria.