BIM, byggnadsinformationsmodellering, är en teknisk revolution som håller på att förändra byggsektorn. Genom att använda BIM kan man spara tid, pengar och material i byggprocessen och skapa byggnader med större värden för både brukare och förvaltare.

Peter Johansson, som är doktor vid Tekniska Högskolan i Jönköping, jobbar med forskning kring digitala prototyper, funktionsnära värden och BIM med koppling till projektet BOOST.

Jobbar man med BIM i den svenska byggbranschen idag?
BIM används i allt större utsträckning. I större projekt är det sällan som man inte utför BIM-baserad samgranskning med kollsionskontroll. Det händer också mycket just nu vad gäller framtagning av olika
standarder, t ex nya BSAB som kallas CoClass.

I era rapporter talas det om ”kunskapsintensiv BIM”. Vad skiljer den kategorin från andra?
Man kan göra väldigt mycket med BIM idag och det kommer hela tiden nya möjligheter. Men det finns ganska lite kunskap om hur och när BIM skapar värden. Inom kunskapsintensiv BIM tar vi fram sådan
kunskap. Vi utformar även ett ramverk för hur man i byggprojekt ska kunna ta fram hur och när BIM skapar värden. Ramverket bygger på Evidensbaserad design, som är flitigt använt inom vårdbyggande, och
sammanflätar byggprocess och forskningsprocess för att få fram ny kunskap i byggprojekt.

Är det viktigt att byggbranschen använder sig av BIM?
Jag är övertygad om att digitalisering kommer att få lika stor inverkan inom bygg och förvaltning som inom tillverkningsindustrin. För de komplexa produkterna som byggbranschen hanterar kommer
ett standardiserat digitaliserat arbetssätt att få större och större betydelse. Jag tror att det därför kommer att bli viktigt med kunskap om BIM för att kunna bidra med och använda BIM-baserad information
i sina processer.

I vilka länder har man kommit längst med BIM?
Det finns ett antal länder som har gjort satsningar inom lite olika områden vad gäller BIM, USA, Nederländerna, Storbritannien till exempel. Finland är det land som har haft störst uthållighet inom området och de har legat långt framme sedan 80-talet och också fått fram ett antal verktyg som idag används globalt, till exempel Solibri Model Checker och Tekla structures. Sverige låg långt framme vid början av 2000-talet men tappade sedan stort tills nyligen.

Krävs det stora investeringar för att komma igång med BIM?
De verktyg som används för att skapa modellerna kan upplevas dyra. Men den största kostnaden ligger i att få den kunskap man behöver inom området. Utan kunskap så kan verktygen skapa mer problem än
de ger värde.

Vilket råd skulle du ge ett byggföretag som vill börja arbeta med BIM?
Investera i våra produkter! Vilket innebär att ta in en student, på praktik eller genom att anställa, och var nyfiken. Studenterna, inte minst de som går vår BIM-master, har goda kunskaper om BIM men
det är i mötet med kunskaperna inom företaget som värde skapas. Gör heller inte allt direkt utan börja med de lågt hängande frukterna.

Bör alla byggföretag skapa en BIM-strategi?
Jag tror att det är en bra idé då det gör det lättare att sätta av resurser för utveckling inom området. Men man bör vara medveten om att man kommer att skjuta mot ett väldigt rörligt mål, då utvecklingen går så
snabbt. Strategin behöver vara dynamisk och skrivas om mer eller mindre kontinuerligt.

Hur ser du på utvecklingen framåt?
Att förutspå framtiden är svårt då vi är mitt i en stark utveckling men jag tror på mer standardiserade och automatiserade processer inom bygg. Automationen kommer kanske inte främst att automatisera fysiska arbetsuppgifter, utan den största delen av automationen kommer vara inriktad på en mer automatisk informationshantering. Jag tror också på att vi kommer lägga mer tid och resurser på att analysera brukarvärden, vilket BIM möjliggör, och på det sättet att få bättre utformade byggnader.

BIM förändrar byggbranschen
En BIM-modell är en virtuell modell av verkligheten. I modellen samlas och organiseras all information från en byggnads livscykel. BIM-modellen kan innehålla information om både den fysiska och den logiska sammansättningen av objekten och själva byggnaden. BIM-modellen består av en objektsbaserad, digital representation av de ingående komponenterna. En BIM-modell kan även kallas för en objektsbaserad modell (tredimensionell ”3D”-modell med datainformation). Resultatet är en virtuell prototyp som kan visualiseras, granskas och testas på olika sätt.