Det åldersbeständiga boendet
Den demografiska utvecklingen gör att andelen äldre i befolkningen kommer att öka under de kommande åren. År 2060 pekar prognoserna på att 25 % av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre. Detta innebär att bostadsfrågan för äldre kommer att vara en angelägen uppgift inom samhällsbyggandet framöver, både när det gäller nyproduktion och upprustning av det befintliga beståndet.
I SHS-förstudien ”Det åldersbeständiga boendet” har vi uppmärksammat de här frågorna genom en kunskapsöversikt över forskningen om de äldres boendepreferenser, och presenterat exempel på bostadsformer speciellt inriktade för äldre inom det ordinarie bostadsbeståndet. Projektet avslutades med en temadag med ett femtiotal deltagare, omfattande olika aktörer inom hela samhällsbyggnadssektorn.
Sedan 1957 tillämpar vi i Sverige kvarboendeprincipen: rätten att åldras och leva hela livet i sitt ordinära boende. Forskningen visar att denna princip har starkt stöd hos de äldre själva. Möjligheten att bo kvar i ett område man känner till, i närhet till släkt och vänner, i en bostad man själv har valt, bidrar till livskvalitet för den åldrande befolkningen.
Samtidigt kan en ofrivillig flytt få mycket stora negativa konsekvenser. Äldre personer vittnar om stress inför stora förändringar i närmiljön, och ambivalenta känslor inför att flytta. Den positiva möjligheten att komma till en miljö anpassad för äldres behov vägs mot oron inför ensamhet och förlust av sociala sammanhang och delaktighet.
För att äldre ska kunna bo kvar i bostäder i det ordinarie beståndet krävs att bostäder planeras och utformas utifrån de krav som ställs av personer med nedsatt rörlighet och varierande hjälpbehov. Hit räknas undanröjande av miljöhinder, både i den inre och yttre bostadsmiljön. Men det handlar också om att säkerställa tillgänglighet i vidare mening: att skapa bostadsmiljöer med olika grader av närservice i anslutning till bostaden, som möjliggör för äldre personer att leva ett fullgott liv.
Olika aktörer erbjuder i dag alternativ på den ordinarie bostadsmarknaden, speciellt riktade till äldre personer. I rapporten beskrivs brukarledd planering, i form av byggemenskaper, standardiserade prisvärda hyresrätter, och bostadsrätter för äldre som affärskoncept.
Resultat och fortsättning
Som ett resultat av projektet har högskolan i Jönköping tagit initiativ till att skapa ett regionalt nätverk, BoÄl, för alla de olika aktörer som är engagerade i bostadsfrågan för äldre. Visionen är att, med fortsatt stöd från Smart Housing och externa intressenter, bidra till uppförandet av ett pilotprojekt, där ny teknik och nya bostadslösningar blir tillgängliga som exempel på de möjligheter som finns inom räckhåll.
Som en fortsättning på projektet planeras en resa till Japan för att studera marknadslösningar anpassade för en åldrande befolkning, med fokus på inredning och konsumentprodukter, främst avseende kök och badrum.
Projektrapporten Det åldersbeständiga boendet.
För mer information
Martina Boström, Institutet för gerontologi, Hälsohögskolan, Jönköping University, martina.bostrom@ju.se
Kaj Granath, Avd. för Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap, Tekniska Högskolan, Jönköping University, kaj.granath@ju.se