BOOST visar vägen till ett mer heltäckande och framtidsinriktat arbete inom hållbart samhällsbyggande
Våra drömmar om ett bra boende för många människor kan knappast förverkligas om vi missar väsentliga delar i analysen av vad som faktiskt inte fungerar. Relevanta delar av de uteblivna svaren återfinns i delprojektet ”metadesign”, ett av de breda penseldragen i det högintressanta BOOST-projektet. Resultat från BOOST ”metadesign” aktualiseras idag i och med EU-kommissionens initiativ New European Bauhaus.
Mathilda Tham, projektledare för delprojektet ”Metadesign” inom BOOST och professor i design vid Linnéuniversitetet vistas under pandemin med sin familj i norra London. Under vårt digitala möte berättar Mathilda hur ”Metadesign” bedrivits och presenterats hittills. Det sprakar onekligen av energi under samtalet, eftersom engagemanget i projektet är så starkt. Inte minst imponeras jag av de oortodoxa tillvägagångssätt som användes för att presentera projektets resultat – inte minst i form av en kringresande teaterföreställning. Det är intressant och till och med en notorisk pratkvarn som jag, lyssnar andäktigt.
Den förenklade beskrivningen av projektet BOOST är att förkortningen betyder ”Boende- och bostadsutveckling för stärkt tillväxt” och att arbetet sker med utgångspunkt i boende och byggande i trä och glas. Projektet skulle utveckla och etablera samarbeten mellan och inom metadesign, tekniska prototyper och innovation av affärsmodeller. Med förhoppningen att framtidens bostadsaktörer ska bättre förstå de boendes behov och arbeta mot FN:s hållbarhetsmål. Det var RISE Glas, Träcentrum, Jönköping University och Linnéuniversitetet som tillsammans genomfört projektet BOOST som startade hösten 2016 och avslutades 2020.
Kreativa möten och samverkan
Men för att beskriva utgångspunkten måste vi först konstatera att vi i dag i Europa 2021 lever i mångkulturella, mångtraditionella samhällen som är väsensskilda från hur det såg ut under de decennier som följde efter andra världskriget. Och där de mångfacetterade hushållsstrukturerna och de individuella preferenserna för hur vi vill leva och bo är radikalt annorlunda. På 1950- och 1960-talen levererade staterna såväl färdplan som ekonomi för en återuppbyggnad i Europa, och inte sällan ansåg de ansvariga politikerna att de ”visste” vad människorna efterfrågade. Boendebehoven handlade om att klara livets nödtorft och kärnfamiljen blev den allenarådande normen för utformningen.
Men i dag ser det annorlunda ut, det finns barriärer och nya preferenser bland alla som ska bo. Det finns en yngre ”Greta-generation” som vill förändra. Stadsmiljöer fungerar som arenor för kreativa möten mellan människor. Mötesplatser blir allt viktigare, när näthandeln ökar. De yngre generationerna söker sig till platser där spännande möten kan ske och de vet att perspektiv kan brytas mot varandra. Stadsmiljöer utgör en magnet i en globaliserad värld där de kreativa urbana miljöerna skapar utveckling och nya livsmönster etableras. De stora städerna konkurrerar med varandra om att skapa miljöer som attraherar företag och människor. Men är det hållbart och är det så vi vill ha det?
Från isolering till gemenskap
Den klassiska synen på utveckling; ekonomisk tillväxt behöver kanske stå tillbaka för andra måttstockar. Vi kan inte fortsätta tära på ändliga naturresurser. Och vi kan inte ha boendemiljöer där var och en isolerat sköter sitt.
– I delprojektet Metadesign adresseras problemställningen och utgångspunkten är ett kompromisslöst systemperspektiv, där miljömässiga, sociala, kulturella och ekonomiska dimensioner av hållbarheten integreras. Först när man utgår från de här relationerna istället för enskilda behov, kan vi skapa livsmiljöer som håller sig inom planetens gränser och möter alla människors behov. Då är kanske lösningen inte en ny byggteknik, utan istället ett nytt kontrakt som stimulerar resursdelande.
Inspirera nya levnadsmönster
Ur ett mer vetenskapligt perspektiv utgör metadesign ett arbetssätt som utifrån ett brett hållbarhetsperspektiv ska ge en systematisk och holistisk förståelse av boendet. Närmare bestämt har designforskarna inventerat, analyserat och därefter – och i spännande, innovativa former – presenterat nyanländas, äldre och studenters behov av boende i relation till hållbarhet, samhälle, företag och organisationer.
Signifikanta ”hinder” för utveckling i det stora sammanhanget, samhällsbyggandet, har i projektet fått en egen benämning, de är krux”. Ett ”krux” inom området ”boende” är barriärer såsom språk, dess uttryck och former. Bättre förståelse och mer ”konsensus” kan uppnås i dialogen kring boende genom att använda många olika sätt att mötas och diskutera, såsom exempelvis att jobba med mat och matlagning.
Boken Oikology – Home Ecologics
Nya mer gemensamma boendeformer och hem – kan de vara en möjlighet och ett verktyg i kampen mot de växande klimatproblemen och den svårlösta frågan om social integration? Boken Oikology – Home Ecologics blev till som ett av de uppmärksammade resultaten av projektet BOOST metadesign.
– Avsikten med boken är förstås att inspirera alla till att leva mer hållbart, säger Mathilda Tham. Genom forskningsresultaten har vi utformat förhållandevis enkla praktiska råd. Ja, vi vill faktiskt efterlikna den ”Hemkunskap” som vi alla känner till från skoltiden. Jorden är vårt hem. Det är våra relationer som är utgångspunkten – om vi skapar eller förbättrar relationerna med exempelvis våra grannar och till naturen kan vi sannolikt tillsammans åstadkomma bättre möjligheter att leva hållbart, både i den privata sfären och i den gemensamma boendemiljön. Resonemanget kan också förstås också gälla våra arbetsplatser.
Bland många inslag lyfter Mathilda Tham fram odlingsmöjligheter som en aktivitet som skapar ökad gemenskap och att agera tillsammans. Hon berättar om metaforen ’köksbron’, ett projektresultat som pekar på behovet av utåtriktade hushåll, som sammankopplas, till exempel genom maten och odlingen. Det handlar ytterst som social integration och en kontrast till drömmen om köksön. Med ”köksbron” kan den gemensamma positiva aktiviteten ”bryta ned” barriärer genom att språk mildras och också brister/okunskap om olikheter i traditioner och kultur successivt suddas ut.
Teaterturné för resultatspridning
Mathilda Tham berättar länge och ingående om hur det i forskarvärlden kan vara svårt att få spridning för goda forskningsresultat utanför de akademiska gemenskaperna. Det blir ofta en skriftlig redogörelse i någon form. Det behöver väl kanske inte vara fel, men i ”metadesign”-projektet valdes flera andra, avsevärt mer kommunikativa sätt som samlade alla intressentgrupper i medskapandeprocesser genom hela projektperioden.
Det har anordnats workshops i Växjö, Kalmar, Jönköping och Rävemåla, för att fånga både stad och landperspektiv. Det kanske mest uppmärksammade tillika ovanliga ”greppet” blev att anordna en teaterföreställning, som dessutom åkte på turné. Möreställningen hölls på Möbelmässan i Stockholm, Träcentrum i Nässjö, Elin Wägners hem Lilla Björka – samt de orter där medskapande workshops hade ägt rum.
I föreställningen antog de tre forskarna, Mathilda Tham, Sara Hyltén-Cavallius och Åsa Ståhl, rollen av en Förmedlingsbyrå, vilket också är ett resultat av projektet. Förmedlingsbyrån är ett scenario för hur bostadsrelaterade överskott och behov (såsom möbler, rum, gemenskap, hantverkskunskap) på ett sofistikerat sätt kan matchas. Pjäsen förmedlade metadesignprojektets resultat, och bjöd in publiken till dialog. Allt detta bidrog till boken Oikology.
Mathilda Tham menar att vi i det stora sammanhanget – när vi talar samhällsbyggande – inte tillräckligt uppmärksammat kraften i ”kvaliteten i relationer”. Kan vi tillsammans arbeta med att höja denna kvalitet på olika sätt, så har vi också starka redskap för att åstadkomma det som krävs för ett hållbart samhällsbyggande de kommande decennierna.
Fortsättningen in i New European Bauhaus
Nu skriver vi 2021 och projektets resultat är relevanta i debatten om framtidens hållbara samhälle. Redskap för ökad förståelse för hur vi kan forma framtidens boenden och sätt att leva. Det handlar om att få såväl beslutsfattare på alla nivåer som vanliga samhällsmedborgare att tänka nytt. Hur skapar vi en ny agenda att arbeta efter i sammanhanget?
Projektets resultat passar också väl in på de värdeord ”Inkluderande, vackert och hållbart” som präglar EU:s initiativ New European Bauhus. Initiativet ska bidra till en samhällsutveckling som en del i förverkligandet av den europeiska strategiagendan European Green Deal, ett grönt, hållbart Europa.