2020-talets positiva ”kapplöpning”- vem blir först i Sverige med ett större sjukhus i modern, klimatsmart träbyggnadsteknik?
Hållbarhet, storlek och komplexitet är några av de centrala utgångspunkterna för det högintressanta projektet att få till stånd en första större sjukhusbyggnad i träbyggnadsteknik i Sverige. Smart Housing Småland och projektledaren Magnus Falk intar rollen som möjliggörare genom att under lång tid ha byggt kunskap, presenterat studier och anordnat seminarier.
Höghus, broar och sportarenor i all ära. För att inte tala om mäktiga Sara Kulturhus i Skellefteå med sina tjugo våningar och Hagastadens imponerande innerstadsprojekt med höga massivträhus rakt in i storstadens hjärta. Allt uppfört i brytningen in mot 2020-talet i modern och klimatsmart träbyggnadsteknik.
Men frågan är om inte ett större, komplext och utmanande region- eller länssjukhus i Sverige skulle bli det ultimata ”beviset” för att det allra mesta i hållbarhetens tidevarv skulle vara möjligt att uppföra i träbyggnadsteknik? Med ett modernt sjukhus och alla dess explicita krav på säkerhet, trygghet, arbetsmiljö, transporter och högteknologisk, tung utrustning.
– Ja, vi är verkligen precis just där nu, säger Magnus Falk. Sedan är det viktigt att komma ihåg att ett komplext byggprojekt som ett region- eller länssjukhus förstås vilar på alla tidigare erfarenheter av träbyggnation runt om i Sverige och världen.
Och det är viktigt att också understryka att det kommande sjukhusprojektet med stor sannolikhet också blir en hybridbyggnad, där användning av trä i bärande delar blir i kombination med konventionell teknik. Men som helhet ges byggnaden ett uttryck som präglas av trä – såväl i bärande delar men gärna också i interiörer.
Energi och innovation
Intervjusamtalet med Magnus Falk formligen sprakar av energi och lust till innovation. Magnus har sin bakgrund inom marknadsföring men är också en entusiastisk förkämpe för hållbarhet. Och som försöker ”leva som han lär” i sin livsstil med elbil sedan många år och där det egna familjehuset utanför västsvenska Kungsbacka byggs enligt alla konstens regler i i hållbarhetens tidevarv. För det engagemanget kräver också fokus.
Inledningen till projektet ”Sjukhus i trä” startade våren 2020 i regi Smart Housing Småland. Och i densamma, konstaterades att det är fullt möjligt att bygga större sjukhus och vårdinrättningar med bärande träkonstruktioner. Det finns också ett växande antal referensexempel, både i Sverige och i Europa. Nu är det snarare frågan om vilken region i landet som blir först med ett större sjukhusprojekt i klimatoptimerad, modern träbyggnadsteknik
Ett centralt motiv i sammanhanget är förstås att träbyggnation ger positiva klimateffekter för alla byggprojekt. Det handlar lite om att skruva åt oljekranarna på den känsliga jordskorpan, minska uttagen av i naturen ändliga resurser som berg och naturgrus. Och ersätta det med förnybar, växande skogsråvara.
Sjukhus i Sverige – i en ny tid
När vi nu skriver år 2022 och idag finns i landet sju regionsjukhus och omkring 70 läns- och länsdelssjukhus. Därutöver flera universitetssjukhus där det bedrivs utbildning och forskning.
Mitt i all spännande diskussion om ”sjukhus i trä” måste naturligtvis frågan om ”behovet” av nya större sjukhusprojekt ställas.
Och behovet finns. Ett flertal är uppförda under rekordåren under 1960-talet och 1970-talet och därför i stora behov av förnyelse och i vissa fall, omfattande renoveringar. Och självklart är åtskilliga också byggda med dåtidens kunskap om vård, hälsa och välmående. Flera av de större sjukhusen i Sverige är byggda enligt 1960-talets ideal i tung stål- och betongteknik, arkitekturen är minst sagt fyrkantig och interiörer påtagligt ”sterila” och tråkiga.
Men det mest uppmärksammade större sjukhusbygget – uppfört enligt nutida ideal – är förstås Nya Karolinska Solna (universitetssjukhuset) som invigdes 2018. Det omfattande projektet återfinns i , i den nya stadsdelen Hagastaden på gränsen mellan Stockholm och Solna.
– Ja, oavsett vilket material som de nya sjukhusen från 2020-talet och framåt nu byggs i – så kommer de att präglas av en ny tids kunskap, säger Magnus Falk.
Trä ur ett folkhälsoperspektiv
Undersökningar under de första decennierna på 2000-talet har emellertid indikerat på minskad stress och ökat välbefinnande när allmänna utrymmen och rumsmiljöer har ”lugnande” interiörer i trä. De resultaten och studierna är synnerligen lovande, men måste verifieras i ytterligare studier för att sen spridas till beslutsfattare och andra aktörer inom vårdsektorn som årligen kostar miljardbelopp
– Studier exempelvis på Östra Sjukhuset i Göteborg har forskare kunnat konstatera att interiörer i trä medfört minskade behov av medicinering. Och nu pågår liknande studier i Skellefteå Om vi om några år kan slå fast trämaterials positiva inverkan på folkhälsan, så måste det förstås presenteras för beslutsfattare på alla nivåer, säger Magnus Falk.
Tomas Nord, processledare hos Smart Housing Småland tillika universitetslektor vid Linköpings Universitet är en auktoritet inom området och väl värda att lyssna till i sammanhanget.
– Ja, tidigare studier har visat på nyttan av naturliga vyer som exempelvis skogslandskap för tillfrisknande, och där det finns indikationer från nyligen genomförda studier med interiört trä på liknande positiv påverkan på välbefinnande. Uppföljande studier genomförs i nuläget, konstaterar Tomas Nord.
Estetiskt och vackert
En viktig och central del handlar om att fokusera på helheten när vi bygger sjukhus och sjukhusmiljöer framöver. Det handlar inte minst om att inkludera vårdbyggnader i omgivningen och hitta interiöra uttryck som relaterar till människors tradition och historia på den lokala orten.
Webbinariet i juni 2021 hade just det spännande fokus fokuset på de sociala aspekterna av att använda trä synligt i interiörer och i miljöerna och framför allt hur hälsoaspekterna förbättras. Som aktuellt referensprojekt berättade Jenny Mäki från White Arkitekter om det intressanta projektet i trä i Grönland, nämligen den aktuella Psykiatriska kliniken i huvudstaden Nuuk. Den nya vårdinrättningen kommer att ligga i ett vackert läge mot hamnen och en utsökt utsikt mot fjorden intill.
– Nuuk-exemplet i Grönland är förvisso också en konventionell byggnad i två våningar, men som kommer att få en fantastisk miljö överhuvudtaget – med en estetiskt tilltalande arkitektur på en spektakulär plats, säger Magnus Falk.
Vilken region antar utmaningen?
Och den minst sagt inspirerande frågan är förstås; vilken region blir först med att anta utmaningen med att uppföra en större sjukhusbyggnad där trä spelar en viktig roll både i stomme och interiört. Tveklöst har såväl regionerna i Värmland som Skåne på allvar övervägt de möjligheter som utkristalliserats sig och blivit tydliga vid genomförda event. Även ytterligare några regioner har visat intresse.
– Ja, vid våra större event har vi successivt kunnat notera ett markant ökat intresse, och i stort sett alla regioner, större entreprenadföretag och arkitektkontor har haft anmälda och intresserade deltagare. Oerhört glädjande förstås, säger Magnus Falk.
Planerna från Region Värmlands politiska ledning med en storinvestering i ett större ombyggnadsprojekt för Regionsjukhuset i Karlstad finns med som ett tänkbart ”case”. . Den politiska viljan finns att det ska uppföras i så stor utsträckning i träbyggnadsteknik, med alla de klimatfördelar som det för med sig.
Utgångspunkten är den nyligen antagna Träbyggnadsstrategin för Region Värmland – ett län där residensstaden Karlstad benämns ”Skogshuvudstaden” och där landskapet till tre fjärdedelar är täckt av skog. Här har också exempelvis Stora Enso och Moelven moderna fabriksanläggningar med modernt träbyggande med marknadsfönstret öppet mot Sverige, Norden och övriga Europa.
Våren 2021 beslutade regionstyrelsen i region Skåne att ta sig an uppgiften att bygga ett nytt sjukhus i Helsingborg. Tilltänkt plats är Östra Ramlösa där kommunen som äger marken planerar för en ny stadsdel. Det nuvarande Helsingborgs lasarettets funktion har genom investeringar och satsningar säkerställts tills det kan ske inflyttning ett helt nytt större sjukhus. Byggtid för nytt sjukhus i Östra Ramlösa betyder att allt kan stå färdigt under perioden 2032-34.
– Värmland och Skåne är hittills de regioner som ”tänkt” längst, säger Magnus Falk. Men om det dyker upp andra som är beredda att ta upp denna ytterst positiva ”kamp” så välkomnar vi förstås det med öppna armar, säger Magnus Falk.
Konsortium med fokus på upphandling
Det finns således ett djupare intresse från några regioner, medan övriga får betraktas som ”bubblare”. Och det är självklart en fördel att det skett en utbyggnad från träbyggnadsindustrin i Sverige de senaste åren. Och det betyder att det finns leverantörer av byggsystem till ett kommande pilotprojekt i någon av landets regioner.
Nu är planerna att utforma en strategi som hämtar sin förebild i bilindustrin, där det ju är vanligt att visa upp en demo för marknaden. Demon fungerar på så sätt att den säljer in visionen för att få kundernas reaktioner innan en färdig produkt (bil) erbjuds marknaden. Tillvägagångssättet brukar benämnas som en så kallad ”mula” för såväl teknisk som marknadsutvärdering.
– Lägesstatus är att i nästa steg tillsätta ett konsortium av främst beställare som fokuserar på tidiga faser fram till upphandling av en sjukhusbyggnad i minst fyra våningar. Där vi står nu tyder mycket på att det blir en hybridkonstruktion – men såklart med en hög andel trä i stommen, avslutar Magnus Falk.
Utifrån den beställande organisationens perspektiv presenteras några centrala fokuspunkter:
- Hur klimatkrav och sociala aspekter påverkar vid upphandling,
- Val av upphandlingsstrategi i komplexa affärer (ex.vis entreprenadform)
- Kunskap och kompetens (om träbyggande, process mm)
Projektägare
Organisation: Smart Housing Småland
Projektledare: Magnus Falk, magnus.u.falk@ri.se
Ovan bild: Psykiatriska kliniken i Nuuk i Grönland är ett pågående projekt. Illustration: White Arkitekter