Innovationsmiljön Smart Housing Smålands jubileum – tio år av kunskapsuppbyggnad för hållbar konkurrenskraft
Smart Housing Småland är innovationsmiljön med inriktning hållbara livsmiljöer och fokus på smarta och moderna systemlösningar i glas och trä. Grundbultar är livsmiljöer och teknik och nu kan Smålandsregionen och övriga Sverige dra nytta av tio års kunskapsuppbyggnad – inte minst i övergången till ett hållbart samhällsbyggande. I synnerhet som utvecklingen av byggsystem och produktutveckling generellt inom trä- och glasindustrierna blir mer och mer komplex och mer kunskapsbaserad.
– När vi nu reflekterar över de gångna tio åren är det viktigt att komma ihåg att när innovationsmiljön i Smart Housing Småland introducerades så var egentligen Småland en ”vit fläck” på den svenska innovationskartan. Därför måste det sägas att vi verkligen gjorde en kraftsamling i Småland, och fick ihop tre län, forskningen vid länens akademier och ett antal kreativa företag. Vi har byggt en kunskaps- och erfarenhetsplattform som har goda förutsättningar att fortsätta att utvecklas, säger Kristina Alsér, ordförande i styrelsen för Smart Housing Småland.
Det sprakar emellanåt av engagemang om intervjusamtalet med Kristina Alsér och det ser onekligen gynnsamt ut för Smart Housing Smålands kärnområden trä och glas i ett lite längre perspektiv. Produkter och systemlösningar baserade på den unika, förnybara råvaran trä ökar stadigt på marknaden – inte bara i Sverige utan också internationellt.
Både trä och glas utvidgar kontinuerligt sina användningsområden när vi rör oss i riktning mot det hållbara samhällsbyggandet. År 2045 ska alla verksamheter i Sverige vara klimatneutrala och fossilfria. Både här och i resten av västvärlden kommer insikten snabbt att också byggsektorn behöver ställa om till den cirkulära ekonomin.
Innovationer för hållbara livsmiljöer
Märkesåret tillika startåret för innovationsmiljön i Smart Housing Småland är år 2013, som då utsågs som en av vinnarna i Vinnovas Vinnväxttävling och beviljades tio års finansiering. Målet var att etablera en nationell och internationell stark och attraktiv innovationsmiljö för tillväxt och ökad konkurrenskraft i regionens företag
– Redan åren före Smart Housing Småland kom igång, fanns det på olika håll igångsatta träbyggnadsstrategier och liknande tankar för att kraftsamla inom glasindustrin. Vi anordnade en ”Framtidsdag” som kom att bli ett viktigt startskott, säger Kristina Alsér.
Kristina Alsér som vid tiden för Smart Housing Smålands tillblivelse och framväxt var landshövding i Kronobergs län (tjänstgjorde 2007-2016) men hade dessförinnan också varit VD för Mercatus Engineering AB i Vimmerby och därutöver bland annat ledamot av IVA (Ingenjörsvetenskapsakademin) mm. Sedan 2018 är Kristina ordförande i styrelsen för Smart Housing Småland.
Klimatfrågan allt mer i fokus
Under Smart Housings Smålands första 10 år, togs också avgörande steg i omgivningen som förstås påverkat förutsättningarna för verksamheten. När IVA och Sveriges Byggindustrier presenterade rapporten ”Klimatpåverkan från byggprocessen” i Almedalen 2014 och som konstaterade att byggprocessen – och val av byggmaterial – har en avgörande påverkan på byggprojektens klimatprestanda. Med efterföljande Parisavtal i december 2015 kom det att innebära en rejäl skjuts framåt för träbyggnadstekniken.
– Träbyggandets framväxt och etablering är lite av en ”framgångssaga” – i synnerhet i en konservativ byggbransch. De systemmässiga fördelarna med rationella byggprocesser och positiva klimateffekter har successivt flyttat fram positionerna, säger Kristina Alsér.
Men det har inte heller varit en rosenskimrande tillvaro för Smart Housing Småland under det gångna decenniet. De smått ironiska talangerna hos Kristina Alsér framträder när hon konstaterar att tankarna kring Smart Housing Småland började formas i finanskrisen åren kring 2010. Och nu – anmärkningsvärt nog – när innovationsmiljön nått fram till tioårsjubileum råder åter en kris; samhällsekonomin och därmed byggandet upplever en rejäl konjunktursvacka till följd av kriget i Ukraina. Däremellan har en långdragen pandemi påverkat förutsättningarna.
– Om vi ständigt hade högkonjunktur finns sällan tid för att ägna tid åt förbättringar och innovationer. I så motto kan kriser innebära att viktiga utvecklingssteg genomförs, säger Kristina Alsér.
Livsmiljöer en ledstjärna
Kristina Alsér kom tillbaka in i projektet som styrelseordförande för att aktivt kunna delta i planeringen av den tredje och sista fasen av Vinnovas finansiering som inleddes vid årsskiftet 2019/20, och i denna innevarande fas fungerar Smart Housing Småland som en innovationsarena för livsmiljöer i glas och trä, med inriktningarna Livsmiljöer och Teknik. Redan under 2020-talet och de kommande decennierna. möter innovationsmiljöer krav på att produkter och byggsystem behöver utformas för återbruk och cirkularitet. Designanpassning följer med.
– Livsmiljöer som begrepp anser jag vara ett viktigt steg i utvecklingen, där vi egentligen jobbar med områden snarare än byggnader.Det öppnar dörrar mot alla de byggnader som ingår i exempelvis ett bostadsområde, men också den livsviktiga utemiljön och andra funktioner och tjänster som skapar framtidens boende. Teknik gör det möjligt att adressera material, produkter och processer som behövs för att skapa hållbara livsmiljöer, säger Kristina Alsér
Positionering och tankar inför framtiden
Samtalet med Kristina Alsér avslutas med en diskussion om hur innovationsmiljön i Smart Housing Småland egentligen positionerat in sig – nationellt, regionalt, om fördelar och brister, samt hur tankarna går inför framtiden?
– Det har varit viktigt att ha småland som bas för en uppbyggnads- och etableringsfas, och jag ser utvecklingen som en process där vi har en del kvar att göra. Vi behöver få med fler av vårt landskaps 33 kommuner och våra små- och medelstora företag att bli delaktiga. Konceptet vi jobbar med är något som är till gagn för hela landet – och även förstås internationellt. Att tänka sig ett Smart Housing Sweden i framtiden är onekligen en tilltalande idé. Företagande stannar som bekant inte vid läns- eller landskapsgränser, och lösningar på samhällsproblem är tillika gränsöverskridande.
– Jag uppfattar också att representanter för regionerna tycker att satsningen på SHS är viktig och har under åren satsat regionala tillväxtmedel, som tillsammans med Vinnovas statliga finansiering starkt bidragit till de resultat vi ser idag.
– Att positionera sig är också en process. Vi har fått tre län med tillhörande akademier och ett antal kommuner att verkligen börja samarbeta – och komplettera varandras kompetenser. I framtiden kommer efterkommande aktörer på ett mer neutralt sätt än vi som är involverade att kunna konstatera detta faktum. Och se den verkliga nyttan, säger Krisina Alsér avslutningsvis.