Om passionen för glas – och 2020–talets glasteknik som erövrar nya områden
Erika Lagerbielke är en ikon som formgivare inom svenskt konstglas. Med serviser som Intermezzo, Merlot och More – och därtill konstglas i världsklass är hon känd för en bred publik. Som några aktuella exempel i raden; Living Water, dopskål för barockdopfunten i Christ Church Cathedral, Oxford, Storbritannien, konstglasfönstret Hopp samt altarreliefen Källan för Lunds domkyrka. Som professor i design vid Linnéuniversitet har hon också varit involverad i innovationsmiljön kring glas inom Smart Housing Småland.
– Innovationsmiljöer är ett fundament i all utveckling och det händer väldigt mycket inom glasdesign och glasteknik och dess användningsområden har tagit allt mer plats. Inte minst inom det livsviktiga samhällsbyggandet.
Innovationsmiljöers betydelse kommer per automatik när jag inleder samtalet med att fråga Erika Lagerbielke om hur det välkända servisen Intermezzo (Glaset med den ”Blå droppen”) egentligen kom till. Och vi vandrar i historien tillbaka till början av 1980-talet när en ung glasintresserad Erika kom direkt från utbildningen på Konstfack till de mörka skogarna i Småland och Orrefors. Då var den klassiska bruksorten fortfarande ledande bland glasbruk i världen och i tio i topp bland svenska besöksmål med uppemot en halv miljon besökare varje år.
– Ja det var en spännande tid men historien kring Intermezzo har faktiskt sin plats på Sandviks glasbruk i Hovmantorp, på den tiden ett dotterglasbruk till Orrefors med just servisglas i fokus, säger Erika Lagerbielke.
Intermezzo och innovationsmiljön
Samarbetet med glasblåsarmästaren Hans Johansson vid framtagandet av Intermezzo bär alla typiska drag av en innovationsprocess; tro på idén, diskussioner kring förverkligande, tveksamhet och till och med förbud (!) att fortsätta från ledningen, men processen tilläts gå vidare. Och så småningom resulterade det i en dundersuccé på marknaden.
– Intermezzo skulle locka en yngre publik, men jag måste säga att utan Hans Johanssons insatser på flera olika plan, så hade aldrig glasservisen blivit verklighet. När Hans såg min utformning på papper utbrast han ”Snyggt glas – vi går vidare”. Och så blev det – en period var hela glashyttan färgad blå av alla tester vi gjorde, konstaterar Erika och ler åt minnet.
Av en slump eller en tanke å börjar Erika Lagerbielke för många att förknippas med den blå färgen… Det som började med ”blå droppen” – fortsatte så sent som nu senast under 2022 med utställningen ” En blå planet”. Hav, vatten och glas är besläktade i Erika Lagerbielkes värld.
– Jag har reflekterat på ett djupare plan om kopplingen mellan havet, vattnet och glaset. Mer än sjuttio procent av jorden är vatten. Därför är planeten som bekant blå, när vi ser den från rymden, säger Erika Lagerbielke och utställningen är en markör för ett betydande miljö– och klimatengagemang.
Glaset i människans tjänst
Engagemanget för konstglas är sannerligen fortfarande kvar trots en tynade tillvaro för glasrikets klassiska orter i Småland. Men Erika Lagerbielke har i sin roll som professor i glasdesign vid Linnéuniversitet varit involverad i en bredare utveckling för glasteknik inom samhällsbyggande, och där en av de centrala insatserna förstås handlat om glasfönster och deras allt starkare bidrag till energisnåla hus och byggnader. Det är ofta är stora glasytor i modern arkitektur vilket ställer krav på en utveckling av fungerande processer för cirkulärt glasanvändande.
En hel del av arbetet för min del inom Smart Housing Småland kom att handla om att granska ansökningar, men förstås också om design och glas, säger Erika Lagerbielke.
Bredden i samhällslivet där glas finns går knappast ens att beskriva. I alla fall inte i ett par stycken i en intervjutext. Nåväl, när vi hör ordet glas kanske vi tänker på glasögon, fönsterglas eller servisglas. Men, vid närmare eftertanke så har ju glaset och utvecklad glasteknik varit en närmast ofattbar och gränslös faktor när vi format det moderna samhället. Patriarken Abraham bär läsglasögon på 1400-talsmålningar av Albertus Pictor, Galileo upptäckte Jupiters fyra månar via teleskop på 1500-talet. Att öka förmågan att se både på nära och långt håll har möjliggjorts via glas. I nutida sammanhang kan framhållas allt ifrån observationer av universum via gigantiska teleskop, till den optiska fibern som möjliggjort Internet och ”Gorillaglas” till Smart Phones – en värld vi alla mer eller mindre lever och verkar i några årtionden in på 2000–talet.
I Smart Housing Smålands del i dessa sammanhang detta har innovationsmiljön samordnat insatser från allt ifrån bärande glaskonstruktioner i byggnader, husgrunder i kombination glas och trä till uppmärksammade projektet Antennfönstret – med en högeffektiv antennfunktion via ett skikt i glaset.
– Glasteknik har en mångfacetterad bredd och innebär samhällsnytta på ett sätt som dess roll borde beskrivas samlat någonstans – och uppmärksammas avsevärt mer. Kärleken till glaset finns överallt, men kanske särskilt just i Småland, där så många människor varit involverade och engagerade, säger Erika Lagerbielke.
En uppmärksammad rapport inom innovationsmiljön i Smart Housing Småland, och som bär Erika Lagerbielkes signum är ”Alla talar om boende – om boende, byggnation, design och hållbar utveckling (Rapport FOI-studie Plattform för boendeforskning, 2017) I rapporten diskuteras behovet av ett holistiskt synsätt på boende där människan och hennes behov av skydd, trygghet, komfort och stimulans står i centrum. Det är också en av plattformarna i projektet BY2030.
– Rapporten är från 2017 men frågor om boende fortsätter att vara i fokus. Jag föreslog en tvärvetenskaplig forskningsmiljö på Linnéuniversitetet, jag tror att mötet mellan olika discipliner genererar nya perspektiv och ger större möjlighet att utveckla ny kunskap.
Hållbart glas i framtiden
Samtalet vandrar vidare in i de stora utmaningar som glaset möter när vi övergår till det hållbara samhällsbyggandet, om taxonomin och om omställningen till klimatneutralitet.
– Allt glas kan återvinnas och återbrukas i oändlighet, åtminstone finns förutsättningarna. Men det kommer att kräva mer rationella processer och metoder. Utmaningar finns också avseende råvarorna i glas, inte minst sand, som ju är föremål för en gigantisk exploatering globalt eftersom betongtillverkningen slukar ofattbara mängder till växande städer. Men sand används som bekant också i glastillverkning ochdet är angeläget att processer för cirkulär likaväl som energisnål glastillverkning utvecklas, konstaterar Erika Lagerbielke.
Samtalet avslutas med ett konstaterande att glas har unika egenskaper och intar redan idag en given och stark – ofta förbisedd – position inom samhälle, teknik, vetenskap, byggande och boende. Glas ställs inför utmaningar – precis som alla andra material – när vi nu lämnar det linjära till förmån för det cirkulära. Glaset kan återvinnas till 100 procent. Dit har emellertid inte utvecklingen nått fram riktigt ännu – men det är ett fullt realistiskt mål om vi skaffar rationella metoder och processer.
– Målsättningen för glas – och alla andra material är att i framtiden kunna erbjuda klimatsmarta produkter som tillför större klimatnytta under användningen än den klimatpåverkan som orsakas för att tillverka dem, avslutar Erika Lagerbielke.