BIM studie fyllde kunskapsglapp mellan digitalisering och evidensbaserad utformning
BIM är en förkortning av Byggnadsinformationsmodellering eller på engelska Building Information Modeling. I engelskan syns ibland även Building Information Management. BIM kan enkelt säjas vara digitalisering av bygg- och förvaltningsprocessen och innebär att en objektorienterad 3D-modell tas fram för projektering och visualisering med målet att samla information om byggnaden och processerna och besluten kring byggnaden. Byggnadsinformationsmodellering (BIM) är en teknisk revolution som håller på att förändra byggsektorn och utvecklingen har gått snabbt de senaste åren.
Inom projektet BOOST som var ett Smart Housing Småland projekt forskade Peter kring just ovanstående, och vi ställde några frågor så här två år efter avslutat projekt.
Varför genomfördes studien ”Funktionsnära värden och BIM”?
– Att utforma byggnader så att de uppfyller de förväntningar som olika intressenter har är ett komplext problem. Utvecklingen inom digitala verktyg har givit nya möjligheter att utvärdera förslag genom att använda digitala prototyper i form av Byggnads Information Modeller (BIM). Då utvecklingen inom detta område går så snabbt så finns det dock väldigt lite kunskap om hur denna teknik ska tillämpas och för att verkligen kunna verifiera och validera att den slutliga bygganden får de värden som tänkt behövs evidens. Detta har gjort att evidensbaserad utformning används mer och mer. I denna del av BOOST så har modeller för evidensbaserad utformning utformats och testats i tre delstudier. Resultaten från dessa studier ger att de evidens som används idag är på en låg evidensnivå men att det idag är möjligt att uppnå en högre nivå. Det som fattas främst är utbildning och träning inom ett evidensbaserat tänkande.
Var studien relevant så här i efterhand?
– Studien var mycket relevant då det är ett stort kunskapsglapp vad gäller digitalisering och evidensbaserad utformning. Denna studie har fyllt en stor del av detta kunskapsglapp. Vi tror också att införandet av en mer evidensbaserad utformningsprocess för byggnader kan bli en konkurrensfördel, inte minst för industriella byggare.
Vad gick bra och vad gick eventuellt inte som ni tänkt er?
– Grunden för evidensbaserad utformning kommer från det medicinska området samt från forskningsmetodik. Detta har givit ganska komplicerade modeller och processer. En stor utmaning i studien har varit att göra evidensbaserad utformning mer praktiskt tillämpbar utan att tappa den vetenskapliga stringensen. I de tre delstudierna så provades lite olika tillvägagångssätt för att uppnå detta och de visar på olika för och nackdelar med olika tillvägagångssätt. Då en av slutsatserna var att utbildning och träning behövs så har kunskaperna från projektet kunnat införas i utbildningar vid JTH. Projektets förhoppning var att komma fram med en så pass enkel modell att den direkt skulle kunna införas i praktiken. Denna förhoppning dämpades under projektets lopp.
Vad har hänt efter projektets slut? Har det gjorts några fortsatta studier? Har de samverkande parterna gemensamt arbetat vidare med frågeställningarna?
– En av de bärande delarna i evidensbaserad utformning är insamling av data från brukare av den slutliga bygganden (ofta kallat Post Occupancy Evaluation). Här har utvecklingen inom s.k. digitala tvillingar givit nya möjligheter. Som en konsekvens av lärdomarna från detta projekt så startade projekt DOALE där dessa möjligheter studeras. Då industriella byggare har bättre och mer genomarbetade modeller av sina produkter (byggnader) och dessa modeller är grundläggande för digitala tvillingar är detta ett område som de industriella byggarna har stort intresse av. Med DOALE som grund så har diskussioner initierats om samarbete inom området.
Känner ni till annan intressant forskning inom samma område som gjorts efter att projektet avslutats?
– Då både evidensbaserad utformning och digitala tvillingar är ”heta” områden så finns det ett stort antal forskningsprojekt inom båda dessa områden. Hur dessa två områden ska kopplas och hur detta ska implementeras i industrin kommer att vara en viktig, och utmanande, och är en fråga om ett antal år framåt.
Upplever du att det har skett någon omvärldsförflyttning tiden sedan studien genomfördes? Hur?
– Inom det område som vi jobbade med i BOOST så har inte mycket skett på de få antal år som gått.
Fakta om projektet BOOST
BOOST står för Boende- och bostadsutveckling för stärkt tillväxt, och var en storsatsning på gränsöverskridande samarbete för boende- och bostadsutveckling. BOOST var ett Smart Housing Småland projekt i samarbete mellan Linnéuniversitetet, Jönköping University, Träcentrum och RISE Glas, och finansierades av EU:s strukturfonder och regionala aktörer.
Målet med BOOST var att utveckla och etablera samarbeten mellan områdena metadesign, tekniska prototyper och affärsmodellsinnovering med utgångspunkt i boende och byggande i glas och trä, för kommersialiserbara innovationer.