Forskningsstöd om 119 miljoner till ökad konkurrenskraft för klimatoptimerad, industriell träbyggnadsteknik
I projektet ”Hållbart byggande med trä” vid Linnéuniversitetet samlar forskare och företagspartners sina krafter för att optimera träbyggnadstekniken. Detta initiativ ska möta de globala utmaningarna inom samhällsbyggande och klimatpåverkan. Genom teknikutveckling och hållbara affärsmodeller strävar man efter att öka effektiviteten, minska koldioxidutsläpp och skapa långsiktigt värde för alla intressenter.
Med stöd om totalt 119 miljoner kronor ska forskare vid Linnéuniversitetet tillsammans med 18 företagspartners vässa träbyggnadstekniken inför utmaningen att ställa om samhällsbyggandet de kommande decennierna. Forskningsprojektet har sin bakgrund bland annat i Riktning Teknik inom Smart Housing Småland och sprunget ur nätverksbyggande inom innovationsmiljön.
– Forskningsprofilen är strategisk, den berör teknikutveckling och omställning till grön ekonomi inom skogsnäringen – en av landets största industrigrenar. Målet är att generera ökad konkurrenskraft för alla träbaserade byggmetoder som nu nått en etableringsfas, men som kan vässas ytterligare när vi tillsammans rör oss mot övergången till ett hållbart byggande, säger Thomas Bader.
Internationella utmaningar – en bakgrund
När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lanserade storsatsningen New European Bauhaus mitt under pandemin måste det ses mot bakgrund av den gigantiska utmaning som en grön omställning av samhällsbyggandet som Europas länder står inför. Bygg- och fastighetssektorn svarar för ungefär en tredjedel av den mängd koldixid som släpps ut i EU. Globalt är siffran ännu högre, 40 procent.
Att i högre utsträckning använda förnybar råvara från växande skogar och träbaserade, industriella byggmetoder med avsevärt lägre klimatavtryck är därför – och utan att ”darra på manschetten” – en av de verkligt strategiska insatserna för att nå målen om klimatneutralitet inom EU år 2050. Sverige har en ledande position inom träbyggnadsutveckling i Europa, och genom strategisk forskning finns möjligheter till framgång även på den internationella arenan.
– Att skapa de allra bästa förutsättningarna för träbyggnadstekniken i framtiden handlar om att effektivisera och klimatoptimera byggsystemen och skapa trygghet hos bland annat konstruktörer och beställare, säger Thomas Bader.
Att Sverige har en framskjuten position inom träbyggnadsteknik råder det knappast någon tvekan om. År 2019 kunde TMF- Trä- och Möbelföretagen redovisa den ”magiska siffran” att 20 procent av bostadshus högre än två våningar nu uppfördes med byggnadsstommar av trä. En femtedel av marknaden således, vilket med bred marginal överstiger andra länders nivåer inom bostadssektorn i EU. Det ska emellertid påpekas att träbyggnadsutvecklingen gör framsteg i hela Europa, och inom exempelvis offentligt byggande finns det länder som nått längre än Sverige. Men tveklöst är träbyggandets frammarsch internationellt en av det verkligt strategiska händelserna inom det globala byggandet de senaste decennierna.
Almedalen 2014 – en vattendelare
I Sverige blev det en tydlig vattendelare när IVL och Sveriges Byggindustrier presenterade rapporten ”Klimatpåverkan från byggprocessen” i Almedalen 2014. Här var det i sammanhanget oberoende aktörer som redovisade tydliga fakta att val av byggmaterial och byggmetoder hade avgörande betydelse för byggnaders klimatprestanda. Media stämde in i kören och på Dagens Industris ledarsida dagen efter Parisavtalet riktades uppmaningen ”Bygg en stad helt i trä!”. Fantastiskt – men för de initierade var ju på sätt och vis denna uppmaning redan på väg att förverkligas år 2015 – då stadsdelen Välle Broar i ”Europas första moderna trästad” Växjö var under uppförande. Därefter följde stadsdelen Frostaliden i Skövde åren därefter.
Nu började således också etablerade byggaktörer betrakta det nya träbyggnadsalternativet som en strategisk möjlighet.
Perioden från Paris 2015 till pandemins utbrott 2020 kan därför beskrivas i kontexten av träbyggandets framtidsoptimism och anpassning till en ny efterfrågesituation. De nya inslagen handlade om träbyggnadsteknikens insteg i i stort sett alla byggnadstyper på marknaden – i Sverige bekräftat genom det 20 våningar höga Sara Kulturhus i Skellefteå, innerstadsprojektet Cederhusen i Hagastaden i Stockholm och storskaliga kontorshuset Magasin X i Uppsala mfl. Detta kunde avläsas mer konkret i statistiken och under samma period klev också KL-trä fram på allvar, och globalt fördubblades årsproduktionen av KL-trä från 1 till 2 miljoner kubikmeter.
Bakgrunden till den nu pågående etableringen för träbyggnadstekniken handlar emellertid också om samhällsbyggandets ”eviga” problem: Höga kostnader, obefintlig produktivitetsutveckling, hantverksmässig produktion, växande problem med trygghet i form av arbetslivskriminalitet och kvalitetsbrister som medför omfattande byggfel och resursspill. Det är noterbart att Sverige de senaste decennierna närmast parkerat på den föga avundsvärda prispallen för ”De högsta byggpriserna inom EU”.
Manegen för det betydande forskningsprojektet är därigenom krattad, och det går knappast att överdriva dess strategiska betydelse:
– Träbyggandet är ledande inom industriell byggutveckling, och det är med byggsystemens ”smartness” och prestanda i fokus som vi kan effektivisera byggteknik, reducera klimatutsläpp, snabba på flöden, minska materialåtgång och reducera kostnader. Vinsten blir lägre kostnader för alla intressenter – beställare, boende och samhället i stort, säger Thomas Bader.
Byggmetoder med minimalt klimatavtryck
Det är emellertid viktigt att påpeka att forskningssatsningen ”Hållbart byggande med trä – värdeskapande från trä till byggnader” inte är något nytt. Forskning kring KL-trä har pågått inom projektet ”Större konkurrenskraft för KL-träbaserade byggsystem” sedan flera år och inryms i KK-stiftelsens Synergiprogram.
– Den nya satsningen tar ett helhetsgrepp och här inryms alla förekommande byggmetoder inom träbyggnadsteknik med avsikt att optimera teknik, produkter, klimatprestanda och även belysa förutsättningar för hybridkonstruktioner i kombination med andra material, säger Thomas Bader.
Projektet har en triple-helix-profil och samlar kompetens längs hela värdekedjan för förädling av den förnybara skogsråvaran, vilket inkluderar hållbart skogsbruk, fossilfria träbaserade produkter och hållbart, industriellt byggande med trä. Några strategiska områden som projektet omfattar är bland annat:
- Effektivt utnyttjande av tillgängligt råmaterial
- Stärka träbaserade byggkomponenters prestanda och reducera spill
- Livscykelbedömningar av byggnader för att tillförlitligt jämföra träbaserade byggsystems klimatavtryck med konventionella byggmetoder.
- Undersöka träbyggnaders fysiska och därmed ekonomiska hållbarhet över tid.
- Utöver nybyggnation ingår också den allt mer strategiska möjligheten att bygga till och bygga på befintliga byggnader – exempelvis genom påbyggnader i trä
- Att bidra till större trygghet och kompetens kring träbyggnadsteknik hos nyckelaktörer såsom byggherrar, konstruktörer och upphandlingsansvariga inom samhällsbyggnadssektorn.
Forskningsprojektet inkluderar förstås också analyser av träbyggnader som uppförts sedan det blev tillåtet med flervåningshus i trä i Sverige 1994.
– Vi genomför för närvarande en analys av det uppmärksammade bostadsprojektet Limnologen i Växjö som uppfördes 2006 – 2009, och åttavåningshusen vid Växjösjön har således funnits i femton år, vilket förstås är intressant ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Thomas Bader.
Affärsmodeller och kompetens är nyckelområden
Studien av Limnologen är en del av ett större område som handlar om normer och standarder för KL-trä inom EU som är under utveckling. Ännu saknas bland annat en standardisering för olika hållfasthets- och styvhetsklasser för KL-trä. Att ytterligare vässa konkurrensen för en växande marknad för KL-trä – som redan har komparativa fördelar i form av högre industrialiseringsgrad och kortare byggtider – handlar om att det helt enkelt finns tillgängliga beräkningsmodeller och förbandslösningar som möjliggör snabb och effektiv montering.
–Generellt är byggnader och infrastrukturobjekt inom alla marknadssegment komplexa system med höga investeringskostnader och krav på lång livslängd. Byggnader behöver underhållas för att säkerställa att de bibehåller sina funktioner och kvaliteter under lång tid, säger Thomas Bader.
Inom affärsområdet väntar också utmaningar. I Sverige var Martinsons (som levererade byggstommen till Limnologen) i Bygdsiljum i Västerbotten tidiga med att investera i en anläggning för KL-trä och genomföra projekt med eget projekterings- och producentansvar. Ett flertal av de internationellt baserade skogsbolagen tvekade emellertid länge att ta ett så stort ansvar in i projekten. Martinsons (numera inom Holmen) satsade emellertid, utifrån lång erfarenhet från limträkonstruktioner. Nu är spelplanen annorlunda, även om den pågående byggkrisen drar ned allt byggande, inklusive träbyggande.
Även verksamma företag med volymelementteknik eller modulbyggnation såsom Lindbäcks Bygg och Moelven Byggmodul, har mött utmaningar som berör affärsmodeller och processen efter att volymerna lämnar fabriken.
– Att bygga robusta affärsmodeller med hållbarhetens alla delar miljö, ekonomi och socialt är tillsammans med kompetensutveckling två centrala delar i utvecklingen kring träbyggande, avslutar Thomas Bader.
_______________________________________________________________
Fakta om projektet
Forskningsprojektet ”Hållbart byggande med trä – materialeffektivt värdeskapande från trämaterial till byggnader” finansieras med 48 miljoner under åtta år inom ramen för KK-stiftelsens program Forskningsprofiler. I satsningen ingår också finansiering av industridoktorander. Utöver stiftelsens medel bidrar Linnéuniversitetet själva med 31 miljoner kronor och näringslivet med minst 40 miljoner kronor.
Företag som ska medverka i forskningsprojektet är Arkitektbolaget Kronoberg, Dalahus, Derome, Dynalyse, Granitor, GBO Fastening Systems, Holmen Trävaror, IKEA, Saab, Setra Trävaror, Skanska, Södra Skogsägarna, Torps Byggelement, VIDA, Växjö Kommunföretag, Wingårdh Arkitektkontor, CBBT, Svenskt Trä.
Programmet Forskningsprofiler är ett strategiskt program som riktar sig till forsknings- och utbildningsmiljöer som kommit långt i sin utveckling och har tydliga ambitioner framåt. Forskningsagendan utformas och genomförs i samproduktion med företagspartners.
Hittills (sedan år 2000) har KK-stiftelsen beviljat 1,3 miljarder inom programmet och till området samhällsbyggnadsteknik 217 miljoner (sedan år 2010).