Joakim Henriksson, VD för OBOS Sverige berättar om sina tankar om den moderna Trädgårdsstaden
Trädgårdsstaden i modern tappning är en form av boende- och livsmiljö som ligger Joakim Henriksson, VD på OBOS Sverige varmt om hjärtat.
– Alla undersökningar visar tydligt att boende i småhus med tillhörande trädgård är vad nästan alla önskar och drömmer om. Vi har på många håll ett allt för ensidigt byggande av flerfamiljshus. Att gemensamt verka för mer blandad bebyggelse genom den nygamla visionen om Trädgårdsstaden förverkligar vi fler människors bostadsdrömmar, säger Joakim Henriksson.
Även för den objektive så är OBOS en aktör som syns i stort sett överallt runt om i Sverige. Samtalet med Joakim Henriksson bokstavligen sprakar av energi och tankarna kring människors boende bygger på ett personligt engagemang. Resonemangen omfattar en resa i tiden förr och nu och i vår omvärld. Joakim Henriksson viker förstås inte från vad han uppfattar som hinder för en positiv utveckling, men framför allt också möjligheter.
Den moderna trädgårdsstaden lanseras av OBOS som ett av de givna svaren på EU:s nya initiativ New European Bauhaus som har som ledord ”hållbart, inkluderande och vackert” för de boende- och livsmiljöer som formas i Europas länder framöver. Och där Smart Housing Småland tidigt blev partner. Joakim Henriksson preciserar vad som är essensen i OBOS budskap:
– Alla som utvecklar kommande boendemiljöer har ett ansvar att bygga för framtiden. Vi vet att 70 procent gärna vill bo i eget hus och om vi satsar på fler områden med blandad bebyggelse kan vi uppfylla dessa drömmar. Jag är övertygad om att trädgårdsstäder är framtidens förtätning och det bästa alternativet för att skapa både ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara stadsdelar.
Drömmar om boende i småhus
Det är oavsett vad OBOS lanserar, ett faktum att Sverige under ganska lång tid haft en låg nivå med byggande av småhus. . I själva verket parkerar vi långt ned på listan bland Europas länder. Tveklöst har mindre bostadslägenheter i flerfamiljshus prioriterats genom att det uppfattats som ”bästa sättet” att lösa behoven för mindre hushåll. Frågan är då om dessa behov verkligen tolkats på rätt sätt.
Småhusdrömmar är därtill ingen exklusivitet för enbart välbeställda hushåll, och det är ett faktum att även undersökningar bland LO-hushåll är drömmen om ett eget småhus högst upp på mångas önskelista. Om vi ser till den större bilden så är även bristen på mark för småhusproduktion ett påtagligt hinder.
– Ett av hindren är tveklöst också planprocessen i kommunerna, som ofta förbiser småhusbebyggelse till förmån för flerfamiljshus. Och det i sin tur innebär att politiska beslutsfattare och stadsplanerare allt för sällan lyssnar till människors önskemål om hur de vill bo.
Trädgårdsstaden i historien
Trädgårdsstaden blev ett begrepp runt om i Europa vid förra sekelskiftet och decennierna därefter. Dess grundtankar lanserades av Ebenezer Howard i slutet av 1890-talet, den avsåg att lösa Londons alarmerande bostadsförhållanden. Howard ville genom att förena stadens och landsbygdens goda sidor införa en ny bostadsform som han kallade ”The Garden City”. Denna nyhet skulle lösa storstadens trångboddhet och usla förhållanden och istället erbjuda billiga bostäder med tillhörande täppa för odlingsmöjligheter.
Dessa idéer blev väl mottagna runt om i världen och omsatta i praktiken i ett flertal av Europas länder, inklusive Sverige. Trädgårdsstaden utvecklades till ett mångfacetterat begrepp beroende på plats och tid. I Sverige hade den sin storhetstid på 1920-talet. Under det omvälvande 1930-talet kom emellertid de så kallade Per-Albinhusen (efter dåvarande statsministern – flerfamiljshus i tre våningar) och trädgårdsstaden byttes ut mot dåtida funktionalismens ideal om ”hus i park”. En viss nyrenässans för Trädgårdsstaden kom emellertid på 1990-talet, och ett växande intresse har kunnat konstateras under 2000-talets första decennier.
– Industriellt träbyggande är inte bara ett centralt inslag när samhällsbyggandet ska utvecklas för att bli klimatneutralt år 2045. Jag hävdar bestämt att träbaserade lösningar också bidrar till ombonade miljöer och förbättrad kostnadseffektivitet, säger Joakim Henriksson.
Boende för hela livet
OBOS har lanserat trädgårdsstaden som en ”grön, trygg och trivsam plats, där vi (OBOS) bygger bostäder från hela vårt erbjudande i olika upplåtelseformer, ofta miljöcertifierat och industriellt i trä, och ibland även med ”boköpsmodeller” som gör att fler får tillgång till ett eget, ägt boende. God service, kommunikation och trivsamma gatunätverk är en självklarhet i OBOS vision om trädgårdsstaden, såväl som en attraktiv arkitektur i en vacker boendemiljö.”
– Vår vision om trädgårdsstaden handlar också om bostadsområden för hela livet. Genom att använda alla upplåtelseformer – både studentboende och bostadsrätter och allt däremellan, så skapar vi boende för alla åldrar, kreativa möten mellan generationer och samtidigt möjlighet till kvarboende genom livet, säger Joakim Henriksson.
Fler områden – både direkt inne i våra urbana miljöer, men också utanför stadskärnorna med en smart och sund blandning av småhus i trä och miljöcertifierade flerbostadshus. Detta skapar förutsättningar för de tre hållbarhetsbegreppen; ekonomi, ekologi och socialt.
– Den moderna trädgårdsstaden är tveklöst en miljömässigt hållbar stadsdel som kan rymma många invånare och som har alla fördelarna av en trädgårdsstad med både privata och offentliga gröna ytor. Här ska förstås också finnas alla moderniteter med teknik som möjliggör ett hållbart livsmönster, här används förnybar energi såsom solceller och laddstolpar för elbil, säger Joakim Henriksson.
– Vi hoppas givetvis att tillsammans med kommuner, beställare, arkitekter och stadsplanerare att åstadkomma många fler moderna trädgårdsstäder runt om i Sverige, avslutar
Ta del av de olika seminarierna från Almedalen via vår Youtubekanal här >
Nedan kan du läsa om alla seminarierna från Almedalen: