När vi bygger klimatneutralt för hållbara boenden och livsmiljöer är trä ett redan etablerat och naturligt val
De första klimatneutrala byggnadsexemplen uppförs i träbyggnadsteknik, såsom förskolan Hoppet i Göteborg och enfamiljshuset Villazero i Borlänge. Det är tydliga markörer om hur vi tillsammans skapar framtidens boende- och livsmiljöer. Temat om hur vi formar våra kommande boende- och livsmiljöer med trä och glas var Smart Housing Smålands bidrag till Almedalen 2022 när en heldagsaktivitet genomfördes med åtta aktuella seminarier den 4 juli.
Seminarierna och de intressanta diskussionerna leddes av Tomas Nord, biträdande processledare och Magnus Falk, projektledare hos Smart Housing Småland.
Det blir allt tydligare att förnybart trä och cirkulärt glas i olika byggsammanhang intar rollen som möjliggörare för ett hållbart samhälle baserat på cirkulära lösningar. Smart Housing Småland har en given roll i processen genom att under lång tid ha byggt kunskap, presenterat studier och anordnat seminarier.
- Material och produkter för lägre klimatavtryck i den cirkulära framtiden
Tomas Nord, biträdande processledare för Smart Housing Småland inledde med att redogöra för de dramatiska förutsättningar som Sverige står inför när det gäller utsläpp av koldioxid. Vi ska ned från 50 till 30 miljoner ton CO2-utsläpp per år till 2030. Och samhällsbyggnadssektorn svarar för en betydande del – cirka 20 procent – av dessa utsläpp.
Därför måste vi rikta uppmärksamheten mot hur vi bygger och vilka material som används. Generellt generar enfamiljshus lägre koldioxidutsläpp än flerfamiljshus. Om vi ”rankar” byggdelar i ett hus så betyder stommen mest avseende CO2-utsläpp, därefter följer grund, isolering och byggskivor. Och nu kommer biobaserade lösningar i trä även för grunder och isolermaterial.
– När vi genomförde den uppmärksammade och nyskapande förskolan Hoppet i Göteborg, så var det lyckosamma samarbetet med Göteborgs stad en av grundförutsättningarna. De har lärt sig mycket och det är den gemensamma uppbyggnaden av kunskap kring hur vi bygger som är en av nycklarna till omställningen mot hållbarhet, säger Anders Carlsson, hållbarhetschef hos Derome.
Som stommaterial är trä redan etablerat i för de flesta byggnader i Sverige – och träbyggnadsteknik växer även i omvärlden. Det betyder att för väggar, golv och tak är trä ganska vanligt förekommande. Men för att uppnå klimatneutralitet för byggnader så krävs även att grunder till byggnader förändras. En intressant lösning i kombination med trä och glas kan mycket väl vara ett steg på vägen. En traditionell grund i Sverige anläggs med platta på mark i betong, cellplast och armering, vilket ger stora utsläpp under byggskedet. En lösning med trä och skumglas skulle kunna ge en betydande minskning av klimatpåverkan vid grundläggning. Och det prövas grunder också med grundplatta i KL-trä.
- Klimatdeklarationer som påverkar hur vi bygger
Den januari 2022 infördes krav på klimatdeklarationer för alla byggnader och som utformats och hanteras via Boverket. Sverige blev därmed ett av de första länder i världen som inför klimatdeklarationer för produktionsfasen – byggskedet – i byggprojekt. Det som föranleder kravet på klimatdeklarationer är förstås att bygg- och fastighetssektorn svarar för ungefär en femtedel av landets utsläpp av växthusgaser. Men vad har hänt inom branschen och hur påverkar det byggsystem, certifieringar och byggandet de kommande åren? Detta kom att diskuteras under seminariet tillsammans med tre nyckelaktörer; Anna Denell, Hållbarhetschef hos Vasakronan, Andreas Eggertsen Teder, White Arkitekter och som också arbetar aktivt inom Malmös nyskapande hållbarhetsarbete inom branschinitiativet LFM30, samt Janina Östling, hållbarhetsansvarig och styrelseordförande hos IsoTimber.
Det som kom att diskuterades är huruvida klimatdeklarationerna som införts verkligen får avsedd verkan.
– Det finns en uppenbar risk att klimatdeklarationerna – så som de är utformade i dagsläget – bara blir en tumme och inte en hel kostym. Först och främst så finns inga gränsvärden ännu även om de kommer, och för det andra omfattas inte alla delar av byggnaden som faktiskt har väldigt hög klimatpåverkan. Därtill ska deklarationen inte lämnas in förrän byggnaden står färdig – och då är det förstås svårt att ”rätta till”, säger Anna Denell.
Janina Östling drog samma slutsats att det är viktigt att gränsvärden för tillåtna utsläpp införs – det kommer att gynna biobaserade byggmaterial. Inom LFM30 i Malmö så konstaterade Andreas Eggertsen Teder att möjligheten att nå de ambitiösa målen med klimatneutralt och till och med klimatpositivt byggande, så har man fastställt krav som överstiger de som omfattas av klimatdeklarationerna – även om initiativet förstås i grunden är positivt.
- Hållbarhet och trender inom planglasindustrin på väg mot en cirkulär framtid
Förenta Nationerna, det vill säga FN har slagit fast att 2022 är ”Glasets År” och med det som utgångspunkt inleddes seminariet med att Mikael Ludvigsson, forskare på RISE på ett fascinerande sätt visade oss glasets historia från det att det funnits i naturen och vartefter människan fick förmågan att hantera och tillverka glas. Och dess oumbärliga användning – då som nu – som möjliggör insläpp av ljus i våra bostäder och byggnader, tills i dag när glas – det kanske mest cirkulära material som existerar – i modern kontext används överallt i vår vardag. Som optisk fiber för Internet eller som tunt, urstarkt glas med touchfunktioner i miljarder mobiltelefoner världen över.
Och trots glasets unika möjligheter som cirkulärt och klimatanpassat material, så hamnar en hel del glas på deponi. Den enkla förklaringen är att vi alla måste lära oss att återvinna glas på rätt sätt. Minsta flisa av ”föroreningar” omöjliggör återvinning av planglas, det måste vara rent och sorterat i rätt fraktioner. Det krävs därmed ett helt annat engagemang och en ny nivå för kunskapen om glas såväl i samhället i stort som hos konsumenterna för att skapa förutsättningar för ”glasåldern”.
Melinda Lemke, projektledare för fasad/hållbarhetschef hos Glasbranschföreningen och redaktör för tidningen Glas, konstaterade att glas blivit billigare över tid, visar upp användningsområden som möjliggör glas som bärande i byggkonstruktioner, för smarta funktioner i boende och livsmiljöer på ett sätt som ganska få förstår.
– Med en spektakulär arkitektur med glasfasader får vi unika möjligheter att använda ljuset i boende- och arbetsmiljön som kan bidra till ökad trivsel och folkhälsa. Men det krävs också att vi sänker klimatavtrycket i glastillverkningen, säger Melinda Lemke.
Oscar Storm, teknisk chef hos Saint Gobain (Sverige), har en gedigen bakgrund inom den moderna planglasindustrin. Grundbudskapet framöver handlade om att ge glaset förutsättningar genom att bygga kunskap om hur vi hanterar glas för återvinning genom en mer noggrann sortering. Engagerat berättade Oscar Storm hur en aluminiumflisa från ”ramen runt glaset” innebär förorening och därmed omöjliggör återvinning.
- Klimat- och hållbarhetsstrategier som motor för hållbart byggande
Klimatomställningen som en följd av Parismålen 2030 innebär för de kommande decennierna en gigantisk samhällsutmaning, som innebär en stor omställning – inte minst inom Sveriges kommuner och regioner. Men hur påverkar detta faktum egentligen målsättningarna och kraven som ställs?
Detta var huvudfrågan i det avslutande seminariet och Region Värmland har sedan en tid tillbaka en träbyggnadsstrategi som syftar till ökat byggande i trä både för egna verksamhetslokaler och för fastighetsmarknaden. Fredrik Larsson, Regionråd/Styrelseordförande för Region Värmland inledde med att konstatera skogen och träets betydelse för Värmland och dess kommuner. En betydande del – ungefär 25 procent av företagen/arbetstillfällena härrör från träbaserad industri, och att Värmland till närmare 80 procent är täckt av skog är kanske ingen nyhet, utan ett faktum.
Och i Värmland har diskuterats möjligheten att uppföra landets första regionsjukhus till stora delar i modern träbyggnadsteknik.
– Det är förstås en komplex fråga att uppföra större vårdbyggnader i trä, men det är en ambition som vi har. Och att vi har en Träbyggnadsstrategi handlar förstås om att vi är övertygade om att byggnation i trä tillhör framtiden. Och inom Regionen medfinansierar vi och engagerarar oss i ett antal utvecklingsprojekt för att stimulera klimatsmart byggande, säger Fredrik Larsson.
Jessica Becker, arkitekt och operativt ansvarig för Trästad Sverige redogjorde engagerat för den snabba utvecklingen för den klimatoptimerade träbyggnadstekniken. Inte minst pekade Jessica Becker på att det krävs att övergripande strategier och måldokument bryts ned till verktyg som driver på utvecklingen mot det fossilfria. Och kommuner måste samarbeta med kreativa företag. När nu många regioner och kommuner står på tröskeln från passiv till proaktiv styrning för hållbarhet och klimatsmart byggande i trä.
Eric Ciardi är engagerat kommunalråd i Kalmar, och som började med att konstatera att Kalmar slott är ett utmärkt exempel på hållbart byggande då det stått på sin plats i ungefär 800 år. Och till del uppfört i träbyggnadsteknik. Kalmar kommun har ännu ingen formell Träbyggnadsstrategi, men det har definitivt uppförts nya bostäder och byggnader i trä de senaste tio åren. Och behoven av nya bostäder finns även framledes. Ett verktyg som kommunen använt sig av för att skärpa klimat- och hållbarhetskraven rent praktiskt är markanvisningstävlingar. Och där det erbjuds möjligheter att ställa krav på träbyggnation.
