Digital styrning av värdekedjor för hållbara livsmiljöer
Den bärande projektidén är att skapa förutsättningar för en modern processtyrning för stadsutvecklingsprojekt som inkluderar alla hållbarhetens kriterier; miljömässiga, ekonomiska och sociala. Genom att använda EA (Enterprise Architecture) och affärsmodeller (EM-enterprise modeling) ges möjlighet att identifiera, strukturera och samordna olika värdekedjor kopplade till ekosystem och utveckla olika affärsmöjligheter och IT-lösningar kopplade till stadens byggda miljöer.
Samhället i stort och industrisektorn möter ett antal globala utmaningar de kommande decennierna. Detta sett mot bakgrund av att exempelvis alla kommuner ska vara koldioxidneutrala i sin verksamhet år 2045. Och dessa ska hanteras i den lokala miljön, och utmaningarna handlar om den globala klimatförändringen, att företagssektorn ska minimera sina utsläpp av växthusgaser och skapa goda och hälsosamma arbetsvillkor. Det blir alltmer tydligt att utveckling av samhälleliga och industriella miljöer kräver såväl en tydligare strategisk planering som ett bredare deltagande av olika intressegrupper i samhället.
Ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner i samhällets strävan mot hållbarhet kan inte längre behandlas i ”stuprör” utan en samordning och integrering är absolut nödvändig. En bättre förståelse av hur olika dimensioner faktiskt också samverkar och är beroende av varandra, skulle förmodligen i väsentlig grad påskynda en hållbar utveckling.
Den pågående digitaliseringen av byggsektorn har medfört en ökad användning av virtuella modeller, såsom BIM (Building Information Models) och GIS (Geographic Information Systems) som blivit något av en standard. BIM och GIS har möjliggjort simuleringar av olika förslag för exempelvis ett byggprojekt och som skapat valmöjligheter avseende konventionella initiala kostnader. Hur BIM och GIS hanteras är i dag standard inom samhällsbyggandet – men utmaningen i dag och framöver är att utvecklar processmodeller som tar in hela byggprocessen och dess ”konsekvenser” ur ett hållbarhetsperspektiv. Och det sker via Business Process Modeling Notation (BPMN).
Digitalisering möjliggör
Digitalisering av processer och tjänster är ett synnerligen angeläget område för industrisektorn, men det dominerande kriteriet eller ”måttstocken” är inte längre (som bekant) produktivitet och effektivitet. Miljö-, social- och ekonomisk hållbarhet växer i betydelse kontinuerligt – tillsammans med bra arbetsvillkor. ”Konsumenternas åsikter” om verksamheten och dess produkter och tjänster handlar om att de värdesätter rimliga villkor, miljöanpassad verksamhet och produktsortiment som är ”miljövänliga” och att inverkan på känsliga ekosystem minimeras. Detta är faktorer som alla företag måste ta hänsyn till i sin kommande utveckling av verksamheten.
På väg mot ett hållbart samhällsbyggande kommer begreppet värdekedjor att vidgas som en konsekvens av en bredare sammansatt ”kravspecifikation” utifrån samhällets och konsumenternas strävan. I den bredare analysen ingår också (lokala) företag och stads- och livsmiljöer som en del i ekosystemet. Och därmed vidgas också antalet intressenter som har ”rätt” att kräva förändringar som utvecklar företag och verksamheter till ökad hållbarhet.
I ekosystemet betraktar vi mångfalden av värdekedjor som en grundläggande del i projektet mot en modern processtyrning. Det kommer att krävas allt ifrån att hantera förändringar i organisationsstrukturen, i affärsmodellerna, informationssystemet mm. Detta sker via Enterprise Architecture (EA).
En holistisk syn på projekt inom byggsektorn är nödvändig för att möjliggöra en positiv utveckling mot mer hållbara och cirkulära system när vi utvecklar boende- och livsmiljöer. Och i den utvecklingen utgör digitalisering ett oerhört viktigt instrument. Projektförslaget fokuserar på kommande digital utveckling genom att skapa modeller och verktyg som krävs för att hantera en mångfald av ”intressenter” i en livsmiljö.
Projektledare: Henrik Linderoth, Jönköping Universitet (Tekniska Högskolan), henrik.Linderoth@ju.se, Tel: +46 36-10 16 33
Projektdeltagare:
Ulf Seigerroth Jönköpings universitet, ulf.seigerroth@ju.se
Peter Johansson Jönköpings universitet, peter.johansson@ju.se
Kurt Sandkuhl, kurt.sandkuhl@uni-rostock.de
Initiala kontakter i projektet kommer också att tas med Södra Munksjön utveckling.