Sverige och Finland samarbetar för bättre ljudisolering av trägolv
Har du bott i lägenhet och undrat om barnen i lägenheten ovanpå eventuellt kan sluta hoppa och dunsa snart? I ett flervåningshus i trä är risken för dessa (o)ljud större, då mätmetoderna för ljudisolering av trägolv är bristfälliga. Ett svenskt-finskt samarbetsprojekt har målsättningen att förbättra mätmetoderna och kunskapen om störningar från stegljud för trägolv.
Att mäta ljud i betongkonstruktioner som består av flera våningar har länge praktiserats, men efter att det på 1990-talet blev tillåtet att bygga flervåningshus i trä så visade det sig att mätmetoderna inte riktigt gick att översätta mellan de olika materialen. Mätvärdena för stegljudsisolering i träbyggnationer kunde vara bra, men ändå så störde sig de boende på ljud från grannen.
Jörgen Olsson, RISE, har doktorerat inom området och projektet ”Development of methods for describing the impact sound insulation in wooden floors” är till viss del en fortsättning på hans doktorandarbete som handlade om just stegljudsisolering i träkonstruktioner.
– I mitt doktorandprojekt utvecklade jag metoder för mätning och beräkning av stegljudstransmission, men vi insåg att för att underlätta för företag och träbyggare så måste vi lösa de kvarvarande utmaningarna som finns när det gäller stegljudsisolering i träbyggnader, säger Jörgen Olsson.
Svårt att mäta i lägre frekvenser
Men vad är det då som inte fungerar i mätningarna? Kortfattat så mäts ljudet i ett rum, där det i rummet ovanför orsakas oljud med en standardiserad maskin som bankar på golvet. I rummet nedan mäts ljudet med en mikrofon, men beroende på om rummet är möblerat eller ej så påverkas ljudnivån – ju fler möbler, desto högre absorption av ljudet, vilket i sin tur innebär en lägre ljudnivå. För att ändå kunna göra jämförelser mellan olika rum och byggnader, oavsett möblering, så mäts efterklangstiden med hjälp av en högtalare med kraftigt brus. När bruset stängs av mäts det hur snabbt ljudet försvinner i rummet, och med hjälp av efterklangstiden går det att korrigera stegljudsmätningen.
– Det problematiska med detta är att när man kommer ner i låga frekvenser, som alstras i träbyggnationer, så fungerar inte de klassiska mätmetoderna eftersom ljudet beter sig på ett annat sätt i frekvenser under 100 hertz. När det handlar om trägolv så måste vi mäta ända ner till 20 hertz för att få bästa överensstämmelse, säger Jörgen Olsson.
Det svensk-finska samarbetsprojektet ska därför tillsammans jobba vidare med ljudabsorption på låga frekvenser, skapa simuleringar för att bättre kunna räkna ut vilken ljudisolering som behövs, samt jobba med psykoakustik av golv – det vill säga försöka få en bra överensstämmelse mellan mätvärde och hur människor uppfattar ljudnivåerna. Tester kommer bland annat att inkludera mätningar av olika typer av trägolv med en standardiserad hammarapparat som bankar i golv och simulerar ljud från klackar, men eftersom låga frekvenser kan vara mer störande så ska exempelvis mjuka, tunga bollar som släpps från en meters höjd användas för att simulera barn som leker och stojar.
Mer information
Projektet ”Development of methods for describing the impact sound insulation in wooden floors” pågår mellan april 2020 till april 2022 och finansieras av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) inom programmet ”Tandem forest values”. Projektet är ett samarbete mellan RISE, Linnéuniversitetet och University of Turku (Finland). Smart Housing Småland stöttade i ansökansprocessen och utveckling av projektet. Kirsi Jarnerö, processledare i Smart Housing Småland, bidrog som expert på området, och är också projektledare i projektet.
Kontaktuppgifter:
Projektledare Kirsi Jarnerö, RISE: kirsi.jarnero@ri.se
Jörgen Olsson, RISE: jorgen.olsson@ri.se
Andreas Linderholt, Linnéuniversitetet: andreas.linderholt@lnu.se