Träbyggande skapar värden för världen!
Genom EU-inträdet i mitten av 1990-talet öppnades dörren för träbyggandets ”återkomst” lite i skymundan i våra stadsmiljöer, och de första flerbostadshusen i Sverige blev verklighet i bland annat Växjö, Luleå och Linköping.
Under de första åren handlade det om att nå ”break even”, det vill säga klara de allenarådande ekonomiska kraven. Lägesstatus några år in på 2020-talet är att träbyggandet i princip är etablerat inom de flesta byggområden och därtill allt mer kopplat till klimatomställningen och övergången till ett hållbart samhällsbyggande.
Jag möter Tomas Nord, biträdande processledare inom Smart Housing Småland för ett samtal om träbyggande och dess snabba utveckling sedan mitten av 1990-talet. Det gnistrar av energi och engagemang emellanåt i samtalet, för det är utan tvekan så att Tomas är en av förgrundsgestalterna inom träbyggandets framgångsresa i Sverige de senaste decennierna.
Och framför allt under senaste årtiondet har utvecklingen gått ”visslande fort” via Parisavtalet 2015 och ”erkännandet” av träbyggnadsteknikens betydande klimatfördelar.
– Det är förstås oerhört glädjande att en snabb utveckling av träbyggandet kommit till stånd. Det kommer att vara till stor nytta när vi skapar framtidens boende- och livsmiljöer, säger Tomas Nord.
Klimatet i fokus från 2014
När IVL i samverkan med Sveriges Byggindustrier (idag; Byggföretagen) under Almedalsveckan år 2014 lagt grunden genom att presentera sin rapport ”Byggandets klimatpåverkan”, så kom det att bli en vattendelare. Rapportens ”sprängstoff” innebar i korthet att materialval bedömdes vara ett avgörande klimatpåverkande inslag i alla byggprocesser; på så sätt vände rapporten ”uppochned” på tidigare vedertagna ”sanningar” om att byggnadens driftsfas är viktigare än byggprocessen.
Materialval och effektiva processer blev därmed (minst) lika viktigt som byggnaders energiprestanda. Reaktionen tillsammans med diskussionerna kring Parisavtalet innebar att allt fler såg träbyggandets möjligheter.
– Att välja trä i byggandet har blivit allt mer självklart – och byggnader i trä har på goda grunder kommit att betraktas som en av många lösningar när vi transformerar samhällsbyggandet till hållbarhet, säger Tomas Nord.
De första exemplen på klimatneutrala ”typer” av byggnader är symtomatiskt nog också uppförda med träbyggnadsteknik; här kan nämnas uppmärksammade förskolan Hoppet i Göteborg och småhuset Villazero i Borlänge.
Landvinningarna på 2010-talet
Och riktigt höga byggnader har också blivit verklighet – vi har flera projekt runt om i världen; i Kanada, Australien, Norge och Österrike. I Sverige ståtar vi med mäktiga Sara Kulturhus i Skellefteå, som med sina tjugo våningar verkligen visat att det mesta går att uppföra i trä. Och i Växjö är Europas första trästadsdel – Välle Broar – till betydande delar redan uppförd. När den står färdig om några år ska här finnas en mängd varierade bostadsområden, men också skolor, förskolor, kommersiella byggnader, kontor och hallbyggnader – allt uppfört i trä.
Tidiga parhästar
Men om vi vrider klockan tillbaka till mitten på 00-talet, så kom Tomas Nord att spela en roll när samhället och staten engagerade sig i träbyggandet. I år är det ett 20-årsjubileum på så sätt att Sveriges riksdag tog ett historiskt beslut om en nationell satsning på träbyggande våren 2002. Beslutet medförde att en utredning tillsattes vid årsskiftet 2002/2003 – och som något år senare kom att mynna ut i ett förslag till en samlad nationell strategi för att utveckla träbyggandet i Sverige.
Den epokgörande utredningsrapporten bar titeln ”Mer trä i byggandet (DS 2004:1)” och själva utredningen/förhandlingen genomfördes under 2003 av Fredrik von Platen, tidigare tillförordnad generaldirektör vid Boverket, och med Tomas Nord som Fredriks ”vapendragare” eller mer formellt som ”förhandlarsekreterare”.
I förslaget till strategi återfanns flera huvudinslag som senare verkligen följdes, bland annat efterlystes fler demonstrationsprojekt i trä, en satsning på fortbildning (vidareutbildning) för yrkesverksamma inom byggsektorn, samt också generella informations- och kunskapsinsatser riktade till politiker/beställare. I sammanfattning kan konstaterandet göras; här lades i själva verket grundplattan till den gynnsamma position som träbyggandet i Sverige har idag.
– Ja, kanske kan vi hävda detta, även om en hel del återstår. Vi hade långa och många diskussioner om hur bäst effekt skulle åstadkommas genom en handfull, lättuppfattade åtgärder, säger Tomas Nord.
Målet från 2003
Och målsättningen formulerades som att ”trä skulle bli ett naturligt/självklart val inom allt byggande”. Tveklöst har det huvudmålet på många sätt uppnåtts: många beställare har med trä som ett alternativ idag – även om det förstås är svårt att generalisera. Nuförtiden genomförs knappast heller några konferenser för arkitekter eller politiker utan att träanvändning lyfts fram som ett centralt inslag vid övergången till ett hållbart samhällsbyggande.
Organisationer som Trästad Sverige, Träbyggnadskansliet och Smart Housing Småland tar taktpinnen vidare. Och nu sker en mer finmaskig utveckling kring träbyggande där det inte diskuteras om trä kan användas, utan kanske snarare om hur trä ska användas.
– Ja, jag kan inte se det på annat sätt än att trä bör användas där så är möjligt och lämpligt, säger Tomas Nord. Om biomassa kan ersätta ändliga material utan försämrad prestanda eller funktion, finns få anledningar att inte göra det.
Inom Smart Housing Småland återfinns också ett antal projekt som pekar ut just en sådan färdriktning:
- Större, komplexa sjukhusbyggnader; när och var kommer första regionsjukhuset med en byggnadsstomme som domineras av trä?
- Hälsoeffekter av interiörer i trä – vi är inte där ännu, men det finns studier som visar lovande resultat.
- Grunder till byggnader och hus i kombinationen trä/glas. På så sätt kan återstående koldioxidutsläpp från moderna byggnader (även dem i trä) reduceras ytterligare.
Och det är lätt att glömma att konventionella byggmetoder baserade på betong/stål fortfarande dominerar inom de flesta projekt som formar våra stadsmiljöer. Träbyggnadstekniken inväntar fler landvinningar.
– Ja, det är ändå utmaningarna som är lockande och intressanta. Där har vi i Smart Housing Småland en beprövad och riggad triple-helix-modell för samverkan. Vi tror på fortsatta innovationer för de klassiska småländska materialen trä och glas.
Bild ovan: Nyskapande projektet Valla Berså i Linköping. Foto: Lindstén Fastigheter AB