Vackra, hållbara och inkluderande livsmiljöer var temat vid Smart Housing Smålands välbesökta heldagsevent i Almedalen
Att studier nu visar att trä spelar roll för människors trivsel i boende- och livsmiljöer, var ett av många konstateranden när Smart Housing Småland genomförde en heldagsaktivitet med åtta intressanta och aktuella seminarier den 4 juli. Besökare såväl på plats som via nätet fick en mångsidig påfyllnad av kunskap kring satsningar på innovativ utveckling baserade på trä och glas – och som kommer att bidra till utvecklingen av ett hållbart och cirkulärt samhälle.
Det passar också väl in i EU:s kraftfulla satsning New European Bauhaus som handlar om hur vi formar vackra, hållbara och inkluderande livsmiljöer i Europa.
Seminarierna och de intressanta diskussionerna leddes av Tomas Nord, biträdande processledare och Magnus Falk, projektledare hos Smart Housing Småland.
Det blir allt tydligare att förnybart trä och cirkulärt glas i olika applikationer intar rollen som möjliggörare för ett hållbart samhälle och Smart Housing Småland har en given roll i processen genom att under lång tid ha byggt kunskap, presenterat studier och anordnat seminarier.
- Vad är attraktiva livsmiljöer? Och hur skapar vi dem?
Kommande omvärldstrender som klimatet, urbanisering och biobaserat påverkar vad som anses vara attraktiva boendemiljöer. Det aktuella och breda ämnet diskuterades av Ola Nylander, professor på CBA, Kevin Denham, Jamtli Living University (LJU) och Stiftelsen Jamtli och Joakim Henriksson, VD för OBOS Sverige.
– Trädgårdsstaden svarar mot de flesta människors önskemål om hur vi bygger humana bostadsområden framöver, där vi jobbar tillsammans för en blandad bebyggelse och där livet mellan husen också spelar en allt viktigare roll, säger Joakim Henriksson.
Klimatfördelarna i boendemiljön har också lett till en snabb utveckling för bostäder i trä – och de har också inverkan på människors upplevelse. Ola Nylander konstaterade, med utgångspunkt från en noggrann undersökning att människor uppvisar högre trivsel vid boende i trähus. Resultaten visar att den högre trivseln i trähus handlar om såväl egna personliga upplevelser såväl som en stolthet över att genom boendet i trä bidra till ökad hållbarhet.
Kevin Denham presenterade ett unikt arbete att få både samsyn och samskapande kring utveckling av en kommande bostadsmiljö i Östersund och Joakim Henriksson pekade på renässansen för den klassiska trädgårdsstaden som har kommit att bli ett ”ideal” genom att Trädgårdsstaden har en stark koppling till alla tre hållbarhetsbegreppen – ekonomiskt tillgängligt för många, miljömässiga ekosystemtjänster samt förbättrat socialt välbefinnande.
- Landet bygger staden – industriellt träbyggande bygger attraktiva livsmiljöer
Deltagarna gavs möjlighet att lyssna till tre perspektiv på hur en möjligt, hållbart och ekonomiskt konkurrenskraftigt byggsystem i trä från mindre orter och glesbygd i Sverige kan förstärka hållbarheten när vi bygger landets växande städer.
– Industrialisering är en viktig del av lösningen på Sveriges bostadsutmaningar. Och produktionsanläggningar som har sin placering i mindre orter kan bidra till välfärdsutbud och sysselsättning – och samtidigt komplettera och underlätta situationer när vi får en överhettad arbetsmarknad i storstäder och universitetsorter, säger Mikael Anjou, VD för Sizes.
Susanne Rudenstam, VD för Sveriges Träbyggnadskansli konstaterade att vi genom det industriella träbyggandet är på väg att skapa en ny byggindustri och en ny bygglogik – och som svarar upp mot nya krav på attraktiva boende- och livsmiljöer. Det är tillsammans med politikens företrädare som kreativa företag har möjligheten att satsa på det vi redan har när det gäller hållbara byggsystem och där träbyggnadslösningarna ofta är det givna svaret.
Andreas Falk, Arkitekturkontoret underströk särskilt att just resurshushållning är nyckeln till ekonomisk hållbarhet. Och att vi måste bygga kunskap hos alla involverade, avvika från dagens ”fokus på enskilda projekt” till att se helheten när vi uppför stadsdelar. Och som måste präglas av ett ”holistiskt tänk” – ett helhetstänkande.
- Hur samspelar regioner med nationella och kommunala aktörer för en god gestaltad livsmiljö?
Seminariet tog sin utgångspunkt i det faktum att regionerna är involverade i intressant diskussioner om att få till stånd attraktiva livsmiljöer i sina regionala utvecklingsstrategier. Detta bland annat med bakgrund till att det redan finns en etablerad nationell strategi ”Gestaltad livsmiljö”, som ska bidra till utvecklingen mot hållbara städer och samhällen. Samtidigt är det så att kommunerna är självständiga och har planmonopolet och därigenom driver utvecklingen av byggandet och boendemiljöer ur ett lokalt tillväxtperspektiv.
Riksarkitekt Helena Bjarnegård hos Boverket inledde seminariet genom konstaterandet att vi måste utgå från platsen där det byggs.
– Målet är att ställa om utveckling av livsmiljöer till hållbara, berikande och berörande miljöer för människor. Och för att skapa goda livsmiljöer måste vi alltid utgå från platsen, oavsett om ”platsen” handlar om byn, kommunen eller landet i sin helhet. Och förutom de ”hårda” värdena som ekonomi, antal bostäder måste vi också inkludera ”mjuka” värden som människors välbefinnande och tillhörighet, säger Helena Bjarnegård.
Panelen gav många goda exempel på hur samspelet kan se ut och vilka effekter som är att vänta. Helene Hellmark Knutsson är landshövding i Västerbotten och färgstark ordförande i Trästad Sverige. På ett inspirerande sätt redogjorde hon för den starka utvecklingen i norr, med stora industrisatsningar och där det inte minst är viktigt att de estetiska aspekterna och människor som berörs måste involveras. Och här har de involverade tidigt i processen vinnlagt sig om att skapa samskapande och delaktighet. I Umeå har kommunen tagit med en ”fjärde” hållbarhetsaspekt, nämligen ”kulturell hållbarhet”.
Helene Hellmark Knutsen underströk betydelsen av att få ett verkligt engagemang hos de boende och övriga intressenter, men att det då krävs att de också ges befogenheter. Det finns etablerat ett top-down-perspektiv sedan gammalt i byggbranschen, och det krävs ett nytänkande där de som planerar ”släpper ifrån sig besluten”.
Fredrik Lindblad, Näringslivschef i globalt uppmärksammade Växjö kommun lyfte fram de framgångsfaktorer som bidrag till en snabb utveckling i den kända träkommunen. Att jobba för hållbarhet har sina rötter i 1970-talets Växjö där allt egentligen startade. Och Växjös efterföljansvärda profil som ”Hållbarhetsstad” har sin bakgrund i allt ifrån samspelet mellan olika intressenter, en mångfald av aktörer och en ”öppenhet” för nytänkande.
- Hur bidrar bomässor till omställning för vackra, hållbara och inkluderande boende- och livsmiljöer?
EU-kommissionens ordförande Ursula van der Leyen lanserade den innovativa satsningen New European Bauhaus (NEB) mitt under pandemin, och dess föresatser med den hoppfulla devisen ”vackert, hållbart och inkluderande” presenterades den omfattande förändringsprocess som ska ske för att skapa ett hållbart samhälle i hela Europa. Bomässor har alltid utgjort ett missionsorienterat arbetssätt, där alla aktörer ges möjlighet att samlas kring gemensamma mål för hur boende- och livsmiljöer kan eller bör utformas, här återfinns innovativa testbäddar och en varierad uppsättning ”demonstratorer”.
– Bomässor ger oss utan tvekan möjlighet att på kort tid skapa hållbara systemlösningar till de komplexa utmaningar vi står inför, säger Ylva Strander, Enhetschef på Vinnova.
I vårt grannland Finland har utvecklats en lång tradition med att skapa intressanta och nyskapande bomässor för inspiration till bra boende- och livsmiljöer. År 2022 arrangeras den 52:a mässan i den klassiska trästaden Nådendal utanför Åbo i Finland. Anna Tapio, VD för Finlands bomässor var på celebert besök och reflekterade kring framgångsfaktorerna bakom Finlands bomässor.
– Det som är avgörande är att vi ser individens och därmed den samlade kraften hos medborgarna och hur vi förmår att inspirerad dem att göra smarta val för klimatet och en hållbar utveckling. I Finland har vi satsat hårt på forskning om människor och deras preferenser, vilket skapat en insikt om deras behov, värderingar och ideal, säger Anna Tapio.
Staffan Schartner, arkitekt på Omniplan höll en inspirerande inledning om sin egen erfarenhet av svenska och globala bomässor. Inte minst från den senaste världsutställningen i Dubai 2021, där Sveriges paviljong uppförts i trä och som visar omvärlden att det går att bygga helt utan klimatbelastande material som stål och betong. Staffan Schartner underströk i det sammanhanget bomässornas roll som ”kunskapsbärare”.
Eva Haraldsson projektledare för högintressanta BY 2030 redogjorde för den mycket tankeväckande satsningen på Bymässa 2030, som Region Kronoberg leder tillsammans med kommuner. Tanken är att bymässan genomförs i två omgångar under tiden fram till 2030 och att den sker på olika platser runtomkring i Kronobergs län. Bymässa 2030 handlar om att öka boendeattraktiviteten i våra samhällen och byar, utifrån både byggnadsmässiga och kulturgeografiska perspektiv, samtidigt som tanken är att använda ”kronobergska” material såsom glas och trä i kombination med design.
