Växjösamtalet visade på utmaningar och stora möjligheter för utvecklat träbyggande
Växjösamtalet startade i strålande sol med två guidade bussturer som visade upp Växjö från sin bästa träbyggnadssida. Här kunde deltagarna få se både nya projekt som är på gång och studera hur de byggnader som funnits med ett tag står sig.
På frågan vad man mest ser fram emot under dagarna kom svar som ”att se på hur kommunen jobbar med olika aktörer för att få dem att använda trä”, ”se hur man kan stärka konkurrensen i byggbranschen med trä för att sänka byggkostnaderna”, ”lära sig mer om träbyggteknik och vad som är på gång” och ”åka med på rundturen och se alla träprojekt ”.
Under de två dagarna hade man tidvis parallella spår och här kommer några nedslag från dagarna.
Ett stopp under rundturen var Limnologen, ett signaturprojekt för träbyggande i Växjö där man följt upp byggnaderna med inbyggda mätningar under flera år. Där stötte vi på ordföranden i bostadsrättsföreningen. Han sa att allt var toppen med att bo i Limnologen med fina hus med gott inomhusklimat, bra placering och en fantastisk utsikt. Det enda man ibland kan höra är stegljud, sa han, men de stör inte. Andra typer av buller som musik eller betongborrar hörs inte.
Mer träbyggande viktigt för miljön och stärker konkurrensen
Inledningstalaren Anna Tenje, den blivande kommunstyrelsens ordförande i Växjö, hälsade välkomna till Växjö Europas grönaste stad och trästaden Växjö. Två begrepp som är en viktig del i värdegrunden för Växjö kommun och något som hon ser som framgångsfaktorer för att skapa en attraktiv kommun som växer både på staden och på landet. Hon ser det som en uppgift för kommunen att fortsätta våga och gå före så att det blir lättare för andra.
Petter Jurdell som jobbar som fastighetsutvecklare på SABO pekade på de höga byggpriserna och att kapacitetsbrist är en del av problemet för ökat byggande. En rapport från McKinsey från 2015 visar att man har haft en negativ produktivitet i byggbranschen under ett antal år. För att öka bostadsbyggandet och sänka byggkostnaderna krävs kapacitet och konkurrens. Några sätt att få till det är att kunna ta in mer utländsk kapacitet, få in fler kvinnor och utrikes födda i byggbranschen, få ett regelverk som stödjer industriellt byggande och digitalisering i flera led.
I Skellefteå kommer man att bygga ett nytt kulturhus med mycket trä och glas. En viktig satsning från Skellefteå kommun som precis som Växjö har en träbyggnadsstrategi och satsar på träbyggande berättade Harriet Classon, ordförande i Skellefteå bostads AB. Den som vill kan ta en titt på det blivande projektet här.
–Vi behöver fler projekt med lyskraft, kommenterade Catharina Winberg, ordförande i VKAB och konstaterade vidare att man samma dag, den 24 november, avslutade en arkitekttävling om Växjös nya stadshus som ska vara klart 2019.
Byggsystem och hur de har utvecklats
Ett resonemang som återkom i flera skepnader från föredragshållarna var möjligheten att arbeta på många olika sätt med det industrialiserat byggande, från väldigt standardiserat till special i olika kombinationer. Kristian Grimsbo på Flexator visade tydligt på deras val av affärsmodell där man fokuserar på standardiserade produkter och lösningar och på så sätt sparar tid och pengar. Repetition ger lärande och högre kvalitet. I och med handslaget för affären ska allt vara bestämt ner till färgen på väggarna. När det är klart så sätter tvåhundra personer igång samtidigt med produktionen av byggnaden vilket ger en mycket kort byggtid.
I examensarbetet ”Korslimmat trä” från KTH av Kjellgren och Thurin 2016 fick Skanska samlat sin erfarenhet av produktion med CLT. Där konstateras bland annat att man får en ljus, tyst, dammfri, väldoftande arbetsmiljö, snabbt och smidigt montage och att branschen i Sverige ännu är omogen med brist på standard-detaljer och typlösningar.
Den första dagen avslutades med en fråga till föredragshållarna om vad som är nästa innovation? Och svaren blev:
• leverans av mer kompletta system
• snabbare hopsättning
• lättare att köpa system
• samverkanskonstruktioner mellan olika material
• hybridlösningar
• UV-skydd av CLT och
• visualisering och digitalisering av processerna med bland annat VR och Augmented Reality
Industriellt byggande tillsammans med god gestaltning blir lönsamt
Jerker Lessing, FoU-chef för BoKlok berättade om utvecklingen av konceptet BoKlok som utgått från att en ensamstående sjuksköterska med ett barn ska ha råd att bo där. Detta ger den ekonomiska ramen som man måste uppfylla för konceptet. Därefter satte man igång med produktutveckling och till sist etableringen av ett produktionssystem. Här kontrollerar man hela kedjan från markköp till överlämning av nyckel till den boende. I och med många sålda likadana bostäder kan man lägga ner mer tid och kraft på att öka kundnyttan vid planering, utveckling, design, produktion och i distributionskedjan.
Peter Stenfelt, OBOS Sverige och Linda Camara, Tengbom berättade om ett projekt på gång med Smart Housing Småland (SHS) kallat High6. Den 27 juni 2018 ska det vara inflyttningsfest i samband med SHS femårsjubileum. Man utvecklar ett nytt 6-våningskoncept i trä och glas där man bjudit in till öppna innovations-/utvecklingsprojekt där man bland annat studerar integrering av solceller, flexibla innerväggar och 3D-visualisering. Linda berättade att man som arkitekter redan från början av ett projekt vill veta vilken budget som finns för att vara kreativ och finna de bästa lösningarna. Hon framhöll också att det är en mycket spännande och utmanande uppgift att jobba med ett koncept där OBOS satsar på god arkitektur som ska fungera över hela Sverige som en attraktiv produkt.
En relativt ny aktör på träbyggmarknaden är Svenska studenthus som på tre år byggt 800 studentlägenheter. Det var Erik Wijkmark som tillsammans med Anna Wijkmark från arkitektbyrån Reflex berättade om hur man med mycket standardiserade moduler får till en stor flexibilitet i uttryck genom att variera till exempel, fönsterplacering, trapphus och entré. Man arbetar också med att få till fina innergårdar då de fungerar som förlängda vardagsrum till de små lägenheterna. Att jobba med modulärt byggande och trä ger den lilla byggherren möjlighet att jobba snabbt, kalkylerbart och hållbart. Han konstaterar att man idag mer och mer få markanvisningar just på grund av att man bygger trähus och Anna berättade att man har en hel avdelning på kontoret som arbetar med industriell produktion.
Växjö kommun och Linnéuniversitetet (Lnu) har påbörjat ett treårigt samarbete kring Torparängen där man skapar en ny träbyggnadsarena. Kristina Thorvaldsson från Växjö kommun och Åsa Bolmsvik och Fredrik Lindblad från Linnéuniversitetet berättade att detta blir en grund för ökad samverkan mellan forskning, utbildning och näringsliv. Här kommer Linnéuniversitetet att under tre år att följa områden som upphandling, projektering, tekniska aspekter och boendeupplevelser. De byggherrar som ska bygga på de fem tomterna kommer att delta i projektet vilket gör att man kommer att kunna jämföra och lära av varandra.
Regeringen satsar på ökat träbyggande
Per Hedberg, departementssekreterare på Näringsdepartementet berättade att Regeringen har ett flertal initiativ för ökat träbyggande då det ses som ett viktigt verktyg för att ställa om till ett mer hållbart samhälle. Regeringen ser med stort intresse på hur man ska kunna bygga mer i trä och stimulera efterfrågan. Initiativ för träbyggande kommer in i ett flertal olika strategier som exportstrategin, smart industri, nationella skogsprogrammet, agenda för biobaserad ekonomi och inte minst samverkansprogrammet där den som är intresserad kan vara med och bidra i den arbetsgrupp som bildats för mer byggande i trä som bland annat tittar på hinder för utvecklingen. Kontakta Per om du är intresserad av att vara med. Det är glädjande att konstatera att det är flera ministrar som har ökat träbyggande på sin agenda.
I det avslutande samtalet med moderatorerna konstaterades att en viktig framgångsfaktor för Sverige som tränation är samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlighet och att det börjar komma en flora av aktörer och initiativ med större öppenhet som driver utvecklingen framåt.