Kartläggning av foliematerial avsedda för laminering av glas

› Se projektrapport

Intresset för intelligenta, transparenta, material växer år för år, exempelvis genom transparenta skärmar med eller utan touchfuktioner vilket är ett av de nyare sätten att använda inlaminerade folier. Traditionellt har laminering av glas med folie till största delen använts för att skapa säkerhetsglas, en ruta som har gjorts tåligare mot slag och stötar.

I BOOST-projektet fick man möjlighet att köpa in en lamineringsutrustning för glas i laboratorieskala för prototyptillverkning som nu finns på RISE Glas. Till lamineringsugnen kopplades Smart Housing-förstudien ”Kartläggning av foliematerial avsedda för laminering av glas”. Avsikten var att titta på egenskaper och användningsområden och lägga grunden för experimentell prototyptillverkning i laboratorieskala.

Undersökning av olika laminat
Partnerskapet identifierade 13 intressanta foliematerial som provades. Fyra av PVB-typ (PolyVinylButyral) och nio av EVA-typ (EtylenVinylAcetat).

• Crystal Pujol
• Matt White
• Super White
• Två ”Visual” av olika tjocklek
• 80 / 120
• Colour Blue
• Colour Green
• Colour Grey
• DG41
• Två ”Clear” av olika tjocklek
• Ljud

Totalt gjorde man ca 100 prov. Provstorleken var 10×50 cm och bestod av två fyra-millimeters glasskivor med laminat emellan.

Man har noterat typ, tjocklek, undersökt skjuvspänningsmax och kraft som går åt att knäcka proven med trepunktsböjning och undersökt hur stor max nedböjning blir.

Samma resultat i laboratorieskala som industriell skala
Man kunde konstatera att man med laboratorielamineringsutrustningen kan få samma resultat som vid laminering i industriell skala. Att det blir samma resultat är viktigt för företagen då man vill utnyttja laboratorieutrustningen för sitt utvecklingsarbete eller för att prova nya folier eller nya kombinationer av folier med andra material.

Man försökte också se om det är någon skillnad på styrkan mellan glas och laminat beroende på om man använder tenn- eller luftsidan på glaset mot laminatet. Provmängden var dock för liten för att kunna dra några säkra slutsatser om det har någon betydelse.

Idéinsamling och kunskapsuppbyggnad
Under projektets gång har man träffats och även gjort besök hos Uniglas, GMAX och Osbyglas. Det bidrog både till kunskapsuppbyggnad och intressanta forsknings- och utvecklingsfrågor.

Genom att ta fram en mängd olika prover med olika kombinationer har man lärt sig laboratorielamineringsutrustningen och hur man kan jobba med ”ovanliga” material. I samverkan med andra Smart Housing-projekt har man byggt upp kunskap kring hur man laminerar ihop glas och trä. Något som undersöks både för inom- och utomhusapplikationer.

Utvecklingen av laminering kan nu accelerera
Man har nu lagt grunden för framtida prototyptillverkning. På RISE Glas kan man nu snabbt och enkelt kan testa både olika metoder och material för laminering.

Projektgrupp: RISE Glas, Linnéuniversitetet, avdelningen för Byggnadsmekanik Lunds Tekniska Högskola, Forserum Safety Glass, GFAB sweden, Uniglas, Chromogenics, Osby Glas och Systemglas

Projektledare: Ingemar Malmros, RISE Glas, ingemar.malmros@ri.se