Stor potential för laminering av organiska solceller
Från Smart Housings sida ville vi veta lite mer om vad som hänt efter det att förstudien ”Solar Film (SOFI) – Laminering av organiska solceller” genomfördes.
Parisa Sehati, Ph.D. Surface physics and chemistry, från Glafo – glasforskningsinstitutet, har tillsammans med Forserum Safety Glass, Linköpings Universitet och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut undersökt hur verkningsgraden i organiska solceller påverkas av att lamineras in mellan glas. Linköpings Universitet levererade organiska solceller samt bidrog med expertis om organiska solceller. Forserum Safety Glass bidrog projektet med kunskap och expertis om lamineringsprocessen samt laminerade proverna.
Vi träffade några av dem som var involverade i studien för att höra deras kommentarer till studien och få veta vad som hänt efter att den avslutades.
Mängder av potentiella tillämpningar för solceller i laminerat glas
Varför är det intressant att titta närmare på hur organiska solceller påverkas av att lamineras in mellan glas? frågar vi Parisa som lett studien.
– Det finns en rad mycket intressanta användningsområden. Glaspartier med laminerade organiska solceller kan till exempel användas i isolerrutor, takfönster, fasader, balkonger eller busshållplatser. Men vi hade inte klart för oss hur de organiska solcellerna reagerar på lamineringsprocessen, därför ville vi titta närmare på detta, berättar Parisa.
Genom sina tidigare kontakter med både Linköpings Universitet och Forserums Safety Glass såg Parisa att hon kunde genomföra studien.
Affordable solar energy everywhere
De organiska solceller som behövdes har tagits fram av Linköpings Universitet. Anders Elfwing är en av dem som varit involverade. Anders, som är doktorand vid Linköpings Universitet, arbetar nu också i företaget Epishine tillsammans med kollegor från Linköpings Universitet och Chalmers. Företaget består av entreprenörer och forskare och har visionen ”Affordable solar energy everywhere”. Man arbetar i en internationell miljö med många kontakter, där Anders Elfwing bland annat ansvarar för produktionsfrågor och inköp.
Hur kom ni i kontakt med Parisa?
– Vi deltog tillsammans i en så kallad testbädd för utvärdering av solceller, berättar Anders. Därigenom fick vi kontakt och Parisa bad oss leverera de organiska solcellerna till studien.
Hur fortsätter Epishines och Linköpings Universitets arbete kring organiska solceller?
– Arbetet med att utveckla solceller pågår fortfarande på Linköpings Universitet och på Epishine undersöker vi möjligheten till kommersialisering av solcellerna. Just nu är vi med på en Energimyndighetsansökan för ett nytt forskningsprojekt tillsammans med Parisa där solfilmer står i fokus.
Kommersiellt och forskningsmässigt spännande att delta
Forserums Safety Glass var det företag som laminerade proverna. Hur kom ni i kontakt med studien? frågar vi Ulf Clausén som är ansvarig för Teknisk Support på företaget.
– Vi har en god kontakt med Glafo sedan flera år, och såg att det kunde finnas både kommersiellt och forskningsmässigt intresse i den aktuella studien. För Forserums Safety Glass är det intressant att vara med i utvecklingens framkant av det som händer i branschen.
Ulf visar hur laminering av organiska solceller på glas ser ut, och berättar att man gjorde tester i flera steg för att få fram optimala förhållanden och optimal slutfinish.
Varför valde ni just laminering på glas? frågar vi Parisa.
– Laminering av organiska solceller med glas har två fördelar. För det första är glas det bästa kapslingsmaterialet för att skydda dem mot syre och vatten. För det andra har laminerade glaspartier en stor användning i byggnader, förklarar Parisa.
Mycket intressanta – och oväntade – resultat: verkningsgraden ökade med 50 %
– Vi ville ju se hur verkningsgraden påverkades av lamineringen. Vårt preliminära mål var max 20 % minskning i verkningsgrad men mätningar visade att lamineringsprocessen ökade uteffekten med ca 50 %. Förmodligen på grund av ökad kristallisering och ordning i polymermaterialen, berättar Parisa
Hur går ni vidare efter den genomförda studien?
– Nästa steg blir utvecklingsfasen, och då vill vi verifiera, optimera och modifiera solcellerna och lamineringsprocessen. Det innebär snabbare och mer automatiserad lamineringsprocess som medför ekonomisk lönsamhet. Då det gäller solcellerna bör den kemiska sammansättningen och strukturen optimeras, berättar Parisa.
En annan aspekt som vi vill undersöka är möjligheten att använda laminerade solceller i vissa byggkomponenter som balkonger. Därför har vi byggt upp ett konsortium som består av balkongtillverkaren ErgoSafe, arkitektbyrån Tengbom, föreningen GodaHus, solcellsinstallatören PPAM, KTH samt Landstinget i Kalmar län. Vi har sökt finansieringsmedel till en ny stor studie från Energimyndigheten.
Vi kommer med spänning följa vad som händer! Stort lycka till från Smart Housing!