Hur presenterar boendeproducenterna sina erbjudanden?
I BOOST-projektet har Anders Melander, docent i företagsekonomi vid Jönköping International Business School tagit fram en ny rapport ”Mervärdeserbjudanden riktade mot Nyanlända, Unga och Äldre – en studie av boendeerbjudanden”.
Småhustillverkarna gör det inte – men flerfamiljshustillverkarna
Ett viktigt resultat från studien är att småhustillverkare inte direkt adresserar grupperna äldre, unga/studenter och nyanlända. Av 180 studerade företag identifierades fem som specifikt nämnde dessa målgrupper. Breddas studien till att omfatta boendeproducenter med inriktning på flerfamiljsboende adresseras unga (framförallt studenter) och äldre i en betydligt större omfattning.
Lista över mervärden som erbjuds
Sammantaget blir listan över mervärden som specifikt erbjuds de tre målgrupperna lång och det finns en hel del intressanta och kreativa inslag. Det finns omfattande erbjudanden framförallt till äldre hos en del producenter. Noterbart, speciellt vad gäller studentboende, är att det finns en mångfald i utbudet. Det är även tydligt att det i många fall handlar om en delikat balans mellan de behov som adresseras. Till exempel fanns det både bland äldre och unga en paradox mellan behovet av möjlighet till socialt umgänge och behovet av avskildhet.
Lindbäcks bygg använde öppen innovationsmodell för att utveckla mervärden
Lindbäcks Byggs experiment i Luleå 2013 sticker ut bland de identifierade processerna för att utveckla mervärden. Man kombinerade traditionella enkäter med att låta brukarna själva vara med och utforma sitt boende. Exemplet är en ”öppen innovationsmodell” som kan fånga kreativitet och mångfald i större utsträckning än de traditionella metoderna och kompletterar därmed enkäter och experters omvärldsspaning.
Framtida fördjupningsområden
Rapporten är inte heltäckande utan mer en inspiration till fortsatt fördjupning som skulle kunna vara:
- Att studera subgrupper som till exempel skillnaden mellan ”unga” och ”studenter”. Man skulle också kunna titta på nuvarande utbud och efterfrågan på en mer aggregerad nivå som en stadsdel eller kommun. Dessutom bör man analysera hur lokala flyttmönster/boendekarriärer ser ut.
- Reflektion över hur ökad flexibilitet i boendeerbjudande kan skapas på en rimlig nivå – hur påverkar flexibilitet mervärden?
- Hur ska kombinationen av bostaden och tillhörande tjänster utformas? Få eller många val? Vilken boendeform ska man välja i förhållande till dessa val – hyres-/bostadsrätt eller eget ägande?
- Hur ser innovationsprocessen ut hos boendeföretagen idag och kan den effektiviseras? Några nedslag har gjorts i rapporten men det är ett stort och intressant område som kräver fördjupning.