Byggnader ska klimatdeklareras från 2022 – hur förberedda är egentligen byggaktörerna?
Lokal Färdplan Malmö (LFM30) hamnade i fokus genom White Arkitekters VD Alexandra Hagen under Smart Housing Smålands webbinarie. År 2030 är LFM30-målet att nå en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö med netto noll CO2-utsläpp. Med det som ambitiöst exempel från storstaden med 150 medverkande aktörer utkristalliserade sig ramar och spelplan för fortsatta diskussioner om seminariets huvudfråga och att beställare generellt intar en nyckelposition.
Sverige blir ett av de första länderna i världen att införa klimatdeklaration för byggnader vilket sker den 1 januari 2022. Enligt Boverkets senaste statistik från 2018 så svarade bygg och fastighetssektorn för 21 procent av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Det betyder ungefär 11,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Om utsläpp från importerade byggprodukter inkluderas uppskattas sektorns totala utsläpp av växthusgaser bli cirka 18,1 miljoner ton.
En femtedel av utsläpp av växthusgaser
Att klimatdeklarera alla byggnader är ett led i omställningen till ett hållbart och helst klimatneutralt byggande till år 2045. Att införa krav på redovisning av en klimatdeklaration är ett steg i statens styrning mot en minskad klimatpåverkan från samhällsbyggnadssektorn. LFM30 har en högre ambition och vill nå klimatneutralitet redan 2030.
Tomas Nord, delprocessledare hos Smart Housing Småland modererade förtjänstfullt samtalet, och inledde med att berätta kort om vad klimatdeklarationer egentligen innebär. Med livscykelanalyser (LCA) som bas kan vi mäta byggnaders klimatpåverkan. Efter den 1 januari 2022 inkluderas 3 av 5 moment eller inslag i byggskedet som ska ”mätas”;
Deklarationen omfattar de växthusgasutsläpp som uppstår under byggskedet: uttag av råvaror, tillverkning av byggprodukter och (tillverknings) arbete på byggarbetsplatsen. Däremot är exempelvis inte transporter inkluderade. Det är också så att inga tydliga gränsvärden finns för hur mycket CO2-utsläppen ska minska, och dessa ska fastställas senast 2027. Nivån bedöms enligt Boverket hamna mellan 20–30 procents.
Beställarnas nyckelroll
För att närma sig frågan om vart byggaktörerna står, så berättade Alexandra Hagen, VD för White Arkitekter om Malmö stads satsning på Lokal Färdplan Malmö (LFM 30). I satsningen är ungefär 150 aktörer involverade och man bedömer att det åtminstone till 2025 ska gå att uppnå cirka 30 procents minskning av koldioxidutsläppen.
– Det här sker genom att byggherrar frivilligt åtar sig att i projekten använda känd kunskap och känd teknik som minskar den negativa klimatpåverkan. Och dessa ska självfallet vara hållbara både ekologiskt och ekonomiskt, säger Alexandra Hagen som också understryker beställarnas nyckelroll i processen framåt.
Södra Building systems genom marknadschefen Urban Blomster gjorde en presentation av företagets satsningar på att leverera klimatsmarta, träbaserade byggkomponenter under mottot ”Framtiden är gjord i trä”. För både stora och små byggnader. Allt baserat förstås på väl dokumenterade klimatfördelar för träbaserade byggsystem.
– Vår satsning från Södras sida, är givetvis att vi kan vara med och bidra positivt till byggbranschen, inte bara avseende träbyggsystemens låga koldioxidemissioner, utan även för att med industriell tillverkning kan förbättra produktivitet och förbättra ekonomisk och social hållbarhet, säger Urban Blomster. Fler och fler, upplever vi, ser potentialen och affärsmöjligheterna med den moderna träbyggnadstekniken. Vi har givetvis också tagit fram digital dokumentation som förenklar beräkningarna för de beställare som använder våra produkter.
Fokus på mindre och medelstora aktörer
Jessica Strid, projektledare för Energikontor Norra Småland berättade om sin roll där de ”verkar i mellanrummet” som accelerator och katalysator för intressenter i Jönköpings län. I samverkan med SWECO pågår också projektet ”Jönköping bygger klimatneutralt”, där en viktig målsättning är att alla led med ingående aktörer ska ”med på vagnen”.
Jessica konstaterar angående om företag i byggbranschen jobbar med klimatdeklarationer, att majoriteten svarar att de inte gör det. Och det gäller då främst de mindre och medelstora företagen. En ytterligare reflektion – kanske till och med oroande – är att de offentliga aktörer som upphandlar, inte heller i tillräcklig utsträckning jobbar med frågan om införande av klimatdeklarationer.
– För att få tillförlitliga klimatdeklarationer måste även de små och medelstora företagen definitivt med på vagnen, säger Jessica Strid.
– Både beställare i form av kommuner och statliga verk och större kommersiella aktörer kan fungera som motorer i utvecklingen, säger Alexandra Hagen. Och transparenta projekt som LFM30 har just den avsikten.
– Vi ser redan i dag att nya investerare satsar på gröna projekt. Och redan befintliga miljöcertifieringar såsom Miljöbyggnad kommer att kopplas hårdare till klimatdeklarationerna. När det finns affärsmöjligheter sker också förändringar, konstaterade Urban Blomster.
Transparens och öppenhet
Tomas Nord avslutade med en sammanfattning av de intressanta diskussionerna och konstaterade att de goda exemplen med avseende på klimatdeklarationer såsom LFM30 i Malmö är oerhört viktiga och att nyckelorden är transparens och öppenhet. Inte minst för att få med mindre och medelstora aktörer i processen framåt. Det inkluderar samverkan och nätverksbyggande, vilket är Smart Housing Smålands roll att kontinuerligt jobba med.