New European Bauhaus innebär att vi ska bygga vackert, hållbart och inkluderande – men hur gör vi konkret?
New European Bauhaus (NEB), är ett av EU-kommissionens nya, uppmärksammade initiativ med fokus på hur vi på ett praktiskt sätt kan skapa vackra, hållbara och inkluderande sätt att bo och leva. Initiativet ska ta sin utgångspunkt i det lokala – men hur då? Det blev utgångspunkten för seminariet som anordnades av innovationsmiljön Smart Housing Småland.
Magnus Falk, process- och projektledare hos Smart Housing Småland framträdde förtjänstfullt som seminariets moderator och berättade kort om upplägg och ämne. Presentationerna inleddes av Linda Reinholdsson, Småland, Blekinge, Hallands Brysselkontor, som gav deltagarna lite mer information om innehåll och process inom ramen för initiativet New European Bauhaus.
Positivt gemensamt kulturprojekt
Det var faktiskt något överraskande för många initierade i EU:s korridorer, berättade Linda Reinholdsson, om det tillfälle då detta positiva initiativ presenterades av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i september 2020. Mitt i ett exceptionellt tufft läge, en tidpunkt då alla Europas länder och världen som mest brottades med corona-pandemin.
– Ursula von der Leyen betonade verkligen att New European Bauhaus inte bara ska handla om teknik och miljö – utan om hur ett gemensamt kulturprojekt för hur vi vill leva och bo i Europa de kommande decennierna, konstaterade Linda Reinholdsson.
Matbilda Tham, forskare vid Linnéuniversitet visade med ett distinkt och träffsäkert sätt hur viktigt det är när vi möter den ”dubbla bostadskrisen” i Europas länder och världen. En bostadskris som dels handlar om att klimatet kräver åtgärder nu, dels om den sociala hållbarheten, där marknaden – som den fungerar i dag – inte förmår möta bostadsbehoven hos grupper som migranter, studenter och äldre.
Olika gruppers bostadsdrömmar
Mathilda berättade om en högintressant och mångårig forskning inom bland annat BOOST-projektet – vilket resulterat i den uppmärksammade boken Oikology – där utgångspunkten handlar om olika gruppers bostadsdrömmar, ”från köksö till köksbro”, som handlar om ett nytt sätt att tänka och verka för att verkligen leva i harmoni och gemenskap. Ett levnadssätt som tär avsevärt mindre på jordens ändliga resurser.
– När det gäller frågan om ekologisk hållbarhet och vår livsmiljö inklusive alla arter, måste vi inta ett kompromisslöst förhållningssätt. De senaste rapporterna kring klimatutvecklingen, visar tydligt att vi också måste öka takten när vi förändrar våra livsmönster, säger Mathilda Tham.
Jens Dahlkild, grundare till och arkitekt hos kalmarföretaget I am Home, betonade vikten av att verkligen utmana gamla invanda mönster för att komma vidare till bostads- och livsmiljöer som präglas av ”lycka” och harmoni. Och som verkligen lever upp till NEB-inramningen som vackra, hållbara och inkluderande. I det nyligen uppförda bostadsprojektet Tallbocken för unga vuxna i Kalmar, har dessa målsättningar resulterat i generösa utrymmen som är gemensamma – exempelvis ett Atrium och en takterrass, där det ska vara stimulerande att verkligen umgås och ägna sig åt olika intressen – enskilda och gemensamma.
Mod och nyfikenhet
Linda Camara hos Tengbom Arkitekter, betonade vikten i orden ”Mod och nyfikenhet” och tog avstamp i det faktum att vid tidigare framträdanden hos Smart Housing Småland har fokus riktats mot att bygga snabbare och med högre prestanda via industriella byggmetoder. Men för att mer rationella processer inom byggandet verkligen också ska bli hållbara, krävs det också att det blir vackert och inkluderande.
Exemplen som Linda valde att presentera kom från Hamburg och Lund. Det tyska exemplet visar en mångfunktionell utemiljö, som inte bara lockar en målgrupp till platsen (som ofta är fallet i exempelvis torgmiljöer) utan också andra grupper såsom unga, äldre och barnfamiljer stimuleras till att ta del av det gemensamma.
Relationer måste involveras
Det behövs också annorlunda och överraskande val i den byggda miljön – som i projektexemplet från Lund (med höga ambitionsnivåer för innovation och hållbarhet) – där det överraskande ”lekfulla” är en rutschbana som får sin start direkt från en avsats på själva fastigheten i stället för att slentrianmässigt placeras i en utvald lekmiljö.
– För att nå framgång med NEB-målsättningarna krävs mod och nyfikenhet för att ändra på invanda mönster, och successivt arbeta med det vackra, inkluderande och hållbara. Och samtidigt sträva efter att för varje projekt tära lite mindre på jordens resurser, säger Linda Camara.
NEB-initiativets fortsatta process och hur det lokala perspektivet kan komma att få ta plats i den, diskuterades avslutningsvis. Det finns gott om positiv energi inom ramen för NEB-satsningen, konstaterade Linda Reinholdsson. Alla instämde i Mathilda Thams uppmaning att de sociala aspekterna, inte minst relationerna både mellan människor och arter måste involveras när vi planerar och uppför boende- och livsmiljöer. Magnus Falk avslutade med att Smart Housing Småland kommer arbeta vidare med konkretisering av NEB:s värdeord – men i en småländsk kontext.
Lyssna på webbinariet ”Hur bygger vi med fokus på Vackert, Hållbart & Inkluderande” här