Annorlunda Trähusdag bjöd på intressanta föredrag
Energi & Miljö, Klimat, Regelverk och Trender. Det var fokusområdena för Trähusdagen 2021 som hölls online 10 mars. Pandemin gjorde årets arrangemang annorlunda men som vanligt bjöds det på matnyttig information och goda diskussioner.
Sammanlagt bjöd arrangörerna (RISE, TMF och Smart Housing Småland) på 13 föredrag inom de fyra fokusområdena. Här är ett axplock:
Trädgårdsstad eller kompakt stad?
Efstathia Vlassopoulou, Anthesis, har för TMF gjort en jämförelse mellan klimatpåverkan från en kompakt stad och en hypotetisk trädgårdsstad. Resultaten visar att klimatpåverkan från en kompakt stad, byggd med traditionella byggtekniker med betong och modernt träbyggande, ger en högre klimatpåverkan än en trädgårdsstad. Det finns dock fördelar med båda typerna av stadsbild. Den kompakta staden bidrar till bättre kollektivtrafiksystem, mindre påverkan per person av infrastruktur och fler tjänster i närområdet. Trädgårdsstaden ger mindre klimatpåverkan från bostäder, större tillgång till grönområden, ökad trygghet och en känsla av tillhörighet. Därför är rekommendationen att sträva efter lösningar som kombinerar de olika fördelarna. Läs mer.
Nya krav på klimatdeklarationer
Cathrine Engström och Thomas Johansson, Boverket, förtydligade vad de nya kraven på klimatdeklarationer kommer att innebära och vilka hjälpmedel som tas fram. Kravet att göra en klimatdeklaration för nybyggnationer kommer att börja gälla från 1 januari 2022 och innebär en skyldighet att beräkna och redovisa klimatpåverkan, däremot inte att uppfylla några gränsvärden. Enskilda privata byggherrar som bygger ett småhus är undantagna från kravet. Samma gäller flera andra slags byggnader som verkstäder, tillfälliga och mindre byggnader etcetera. Trots undantaget är förhoppningen att småhusindustrin ändå tar steget och börja utföra klimatdeklarationer. Boverket har i början av månaden lanserat sin klimatdatabas och de välkomnar synpunkter under testperioden fram till den 7 maj. Databasen ska sedan fastslås i juni, men uppdateras årligen. Läs mer.
Verktygslåda för klimatberäkningar
Sara Borgström, WSP, berättade om BeSmå projektet KLivPå som är i sin avslutningsfas. Hennes medskick är att man bör rusta sig för att även prestandakrav för klimatpåverkan i LCA-perspektiv kommer att införas, om inte i närtid så ändå inte i en alltför avlägsen framtid. Syftet med KlivPå är att ta fram en verktygslåda för effektiva klimatberäkningar. En fördel med att göra klimatberäkningar är att de synliggör vad man behöver fokusera på för att effektivast påverka sin klimatpåverkan. Läs mer.
Fördubblat småhusbyggande
TMFs projekt 20K ser på utmaningar och möjligheter för att årligen kunna årligen bygga 20 000 småhus. Det är det antal som man ser att det finns en marknad för, bland annat för att de flesta vill bo i radhus eller villa. Samtidigt finns argument med hänsyn till social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet som talar för det. Ett hinder är tillgången till byggbar mark, inte markbrist i sig utan strukturfel bland annat i kommunala processer som hindrar att byggbar mark kan göras tillgänglig. I länder i Europa med högre befolkningstäthet än i Sverige klarar man av att bygga fler småhus. Läs mer.
Effekter av nya energiregler
Svein Ruud, RISE, redogjorde för effekterna av nya energiregler. En av de viktigaste förändringarna under senare år är att tidigare skillnader i energikrav beroende på regionala klimatzoner nu försvinner genom en omformulerad formel för energiprestanda där varje kommun tilldelas en geografisk omräkningsfaktor.
Från 2021 ska alla byggnader som färdigställs vara nära-noll-energibyggnader i hela EU. Energikraven i BBR 29 förändrades fr o m den 1 september 2020 och innebär att primärenergifaktorer ändras till viktningsfaktorer för energibärarna el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas. Viktningsfaktorerna har tagits fram enligt ett kostnadsoptimalt angreppssätt och ger möjlighet att ta hänsyn till teknikneutralitet och till andel förnybar energi i energibäraren. Läs mer.
Ändrat brandskydd för carport
Björn Yndemark, WSP, redogjorde för brandskydd gällande carport. Tidigare har det inte krävts brandavskiljande åtgärder krävts mellan småhus och carportar, dock har det funnits krav på avskiljande i klass EI 60 mellan olika småhus. För att beakta risken för snabb brandspridning mellan småhus och mellan carport och småhus måste nu en analytisk dimensionering göras och verifiering av dessa erfordras. Läs mer.
Säkrare vattteninstallationer
Martin Brunnkvist, Säker Vatten, redogjorde för nya branschregler för säker vatteninstallation, både i och under en byggnad. Reglerna är tydliggjorda i ”Branschregler Säker Vatteninstallation” och gäller från den 1 januari 2021, dock med vissa övergångsregler. En särskild broschyr med ändringar och nyheter har tagits fram för att underlätta implementeringen av de nya reglerna. Branschreglerna kan läsas på www.sakervatten.se Läs mer.
Möjligheternas byggregler
Anders Sjelvgren, Boverkets generaldirektör, förtydligade arbetet med att omarbeta byggreglerna. Målsättningen är att få tydligare regler som endast håller sig till de samhällskrav som behöver uppfyllas, vilket betyder att PBL och PBF inte ändras. Däremot kommer de allmänna råden och hänvisningar till standarder att tas bort. Det innebär en förskjutning till större möjlighet för branschen att tillsammans utveckla de råd och anvisningar samt standarder som behövs för att säkerställa krav. Pilotomarbetning har genomförts för avsnittet om buller. Arbetet beräknas vara slutfört om fem år.