2018-04-13

Återvinning av glas – inte bara flaskor

Glas är ett helt återvinningsbart material som kan smältas om ett oändligt antal gånger utan att förlora sina egenskaper. I Sverige återvinns idag 90 % av flaskor och burkar, men vad händer med andra sorters glas som planglas i fönster och bilar, hushållsglas och mineralull? Vad vet vi om dess avfallsströmmar och hur skulle vi kunna återvinna det på ett mer rationellt sätt? I studien Eternal Glass som finansierats av Glasforskningsföreningen Glafo har Lina Grund Bäck forskare på RISE Glas och professor Erika Lagerbielke på Linnéuniversitetet undersökt hur och varför glas återvinns eller inte återvinns.

Glas tillverkas vanligen av sand, soda och kalk. Men andra ämnen kan tillsättas för att ge glaset speciella funktioner, ett speciellt utseende eller för att anpassa det till en produktionsprocess. Efter att råvarorna smälts till glas första gången kan glaset smältas om med mindre energiåtgång, utan att förlora sina egenskaper.

För att kunna återanvända fler glastyper än idag krävs fungerande insamlingsstrukturer. De kommer att se olika ut beroende på vilken typ av glas som skrotas och om skrotningen sker från hushåll eller företag. Genom att kartlägga hur flödena ser ut för de olika glastyper som idag hamnar på deponi skulle man kunna lägga grunden för ökad återvinning. Ju mer man kan kvalitetssäkra sorteringen av glaset – desto fler användningsområden kan det få. På så sätt ökar man möjligheten att produktutveckla för olika marknader.

Förpackningsglas
När det gäller förpackningsglaset finns idag ett väl fungerande återvinningssystem. Sedan 1994 har vi i Sverige en lag om producentansvar för insamling och återvinning av uttjänta förpackningar. Svensk Glasåtervinning är ett icke vinstdrivande företag som ägs av glasproducenterna. Det finansieras av intäkterna från insamlad glasråvara 40 % och förpackningsavgifter 60 %.

Hushållsglas
Hushållsglas definieras här som funktionella och dekorativa glasföremål som i första hand används i hemmen. Det kan ha en stor variation i glassammansättningen. I dagens avfallshantering finns i de flesta fall ingen speciell sortering för detta glas. På återvinningscentralerna går avfall av hushållsglas och planglas till deponi. Det finns metoder för att återanvända större delen av det hushållsglas som idag går till deponi i produktionen vilket skulle sänka råvaru- och smältkostnaden men det skulle samtidigt öka hanterings- och sorteringskostnaden.

Planglas
I Sverige tillverkas inte något planglas utan vi importerar glas från i första hand övriga Europa. Exakt rätt färgton är viktigt vilket gör att producenterna ofta bara accepterar sitt eget spillglas från produktionen för återvinning idag.

Det finns ett par företag som tar emot uttjänt planglas. Swede Glass United tar emot laminerat, olaminerat och färgat planglas och skeppar det sedan till Tyskland för återvinning. Scandinavian Glass Recycling är främst inriktat på laminerat glas, men tar även emot planglas. 2008 gjorde Sysav en studie där man bland annat konstaterade att glas från fönster skulle kunna användas som konstruktionsmaterial inom deponi. Man kan konstatera att det idag saknas säkra siffror på mängden planglas från olika avfallsströmmar och inget övergripande system för hur det ska gå till att samla in och återanvända.

Mineralull
Mineralull är ett samlingsnamn för isoleringsmaterialet glasull, som framställs ur glas och stenull där vulkaniska bergarter som basalt, diabas och gabbro är huvudråvara.

Isover Scandinavia tillverkar glasull. Totalt använder man cirka 75 % återvunnet glas i produktionen. Därav är 80 % flaskglas och 20 % planglas. Det interna spill man får används för att göra lösull. Man kan också ta emot externt fiberavfall från till exempel rivningar men då får det inte vara förorenat med främmande material. Att transportera fiberspill är dyrt då det upptar stor volym.

På svenska delen av Paroc som tillverkar stenull används förutom stenråvarorna restprodukter från andra industrier. Upp till 25 % av fiberspill från egna produktionen återanvänds i produktionen.

Svenljunga Byggnadsisolering har en mobil utrustning som man kan köra runt med till olika byggarbetsplatser och samla in fiberspill med och gör lösull av. Större delen av mineralullsisolering från rivningar hamnar på deponi men det saknas statistik kring hur mycket det är.

Skumglas
Skumglas är ett lättfyllnadsmaterial med många förtjänster som används för att förstärka grunden i vägar, broar och större byggnader. Den huvudsakliga råvaran är returglas som inte kan återanvändas av annan industri. Hasopor är den enda skumglasproducenten i Sverige. Man skulle kunna ta emot mer återvunnet glas då man ökat produktionskapaciteten markant de senaste åren.

EU-direktiv skyndar på utvecklingen
Nya EU-direktivet om cirkulär ekonomi som man nyss enats om kommer antagligen att leda till ökat återbruk och återvinning genom tydliga mål som gäller för hela EU. Direktivet har hittills inneburit att Sveriges Byggindustrier har aviserat att dess riktlinjer för ”Resurs- och avfallshantering vid byggande och rivning” kommer att revideras.

Statistik
Om man tittar på vad man kan få fram för siffror från SCB så märker man att det finns stora svårigheter att jämföra de uppgifter som finns om olika glaskategorier. Det kan finnas siffror på import och export men inte hur mycket som går till deponi och ger därmed inte någon helhetsbild.

Kvalitetssäkring, sortering och avsättning
Ren glasskärv återvinns idag hos producenterna. Förorenad och färgad skärv återvinns i mindre grad. Studien visar att det teoretiskt finns stora mängder skärv inom olika glaskategorier som skulle kunna återvinnas. Det är dock komplexa frågeställningar som ska lösas på grund av att de återvunna råvarorna har olika egenskaper och därmed får används till olika produkter för olika marknader. Om man inte vet ursprunget på glasskärven så måste kvaliteten säkerställas på något sätt.

Området glasåtervinning är komplext och för att få en effektiv struktur behöver man bland annat göra fördjupade studier kring glasteknologi, logistik, konsumentkunskap och design. Ett flertal forskningsansökningar inom området är inlämnade.

Projektledare RISE Glas: Lina Grund Bäck, lina.grundback@ri.se, 010-516 63 61

Om du är intresserad av rapporten Eternal Glass är du välkommen att kontakta Karin Lindskog, ordförande för Glasforskningsföreningen Glafo.