Bymässa 2030 ska bli en arena för regional attraktivitet och ”Framtidens boende är i byn” - så för vi in perspektivet i New European Bauhaus
Hegemoni råder avseende samhällets initiativ, prioriteringar och diskussioner där i stort sett allt inriktas mot att vi ska bo och leva i urbana miljöer. Storstadens villkor präglar en stor del av samhällsbyggandets inriktning. Men ökade möjligheter att jobba hemifrån under coronapandemin har bidragit till en utveckling där fler ser möjligheten att bo nära naturen. Miljöerna utanför storstaden har livskvaliteter som attraherar allt fler.
Bymässa 2030 är ett av initiativen som ska fånga upp möjligheterna med att bo och leva utanför våra städer. Och det gäller inte bara i Sverige utan även i resten av Europa. Frågan är hur vi gör dessa livsmiljöer vackra, inkluderande och hållbara – såsom ledorden lyder inom initiativet New European Bauhaus (NEB).
Delprocessledaren Tomas Nord hos Smart Housing Småland vägledde deltagarna genom detta synnerligen intressanta seminarium med perspektiv på framtidens boende- och livsmiljöer – där intresset växer för att bo och leva i det som i samhällsdebatten ofta benämns ”regionalpolitiskt känsliga delar”. Och just det regionala och lokala ”hakar” verkligen på i EUs nya initiativ New European Bauhaus (NEB), där vi under våren och sommaren befann oss i ”designfasen” för NEB, det vill säga där ”underifrånperspektivet” gavs största möjliga utrymme för inspel och kreativa idéer för att forma initiativet.
Pandemin förstärker
Vi förknippar ju vanligen landsbygd runt om i Europa och Sverige med negativa begrepp som ”avflyttning”, ”ansträngt välfärdsutbud” och ”företagsnedläggningar”. Men frågan är om det behöver fortsätta så? Är det i själva verket på väg en ny trend i teknikutvecklingens och pandemins kölvatten, där helhetsperspektiven väger in för allt fler att välja ett boende en bit bort från staden? Och kan det alternativet också bli vackert, hållbart och inkluderande?
Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör i Region Kronoberg redogjorde för hur vi de senaste decennierna har format och riktat samhällsintressenters fokus på hur vi ska leva och bo i stadsmiljön. Urbaniseringen har blivit en självuppfyllande profetia genom att parallella eller andra skeenden inte har utforskats eller övervägts. När vi nu på vissa håll ser en counterurbanisation, dvs. människor som flyttar från stads- till landsbygdsmiljö, måste vi ta igen det vi tappat och börja intressera oss för hur det hållbara samhällsbygget utanför storstaden ska se ut.
Utmana de rådande strukturerna
”Uppdelningen” eller snarare ”placeringen” av ansvarsområden är symbolisk på så sätt att verksamheten kopplad till statens satsning på Hållbara städer sorterar under Boverket, medan politiken för hållbar landsbygdsutveckling ligger hos Tillväxtverket. Detta är bara ett av många ”talande” exempel på skillnader i synsätt och inriktning från samhällets sida. Även exempelvis bankernas förhållningssätt speglar detta, då investeringar i landsbygdsprojekt slentrianmässigt ses som ”risker”. Möjligheten att leva och verka hållbart utanför storstaden ska få sin arena i den planerade ”Bymässa 2030”.
– Pandemin har visat oss dels den påtagliga möjligheten att jobba hemifrån, men också det faktum att stadsmiljön faktiskt inte täcker alla våra behov. Och för att lyfta landsbygdens möjligheter i en hållbar samhällsutveckling så måste vi helt enkelt våga utmana rådande strukturer, säger Christel Gustafsson.
Ny hållbar livsstil
Gunilla Kronvall arkitekt med uppdrag hos Engaholms Skog AB, visade det intressanta projektet Aringsås, ett 600 hektar stort område mellan Växjö och Alvesta, som karaktäriseras av skog, sjö och stora möjligheter till rekreation. De nya bostadsområden som planeras ska utformas kring ett boende i naturnära miljö. Där platsens unika karaktär ska sätta ramar för planering och genomförande i samverkan mellan alla intressenter, inte minst förstås de boende. Aringsås ska få en blandad bebyggelse i trä, där alla generationer ska få ta plats och där en hållbar livsstil är i fokus på en plats ”mellan städerna”. Naturen blir alla boendes gemensamma utemiljö och de boendes ”trädgård”.
– Aringsåsprojektet bygger på en idé hur vi kan leva och bo bokstavligen ”mitt i naturen” i framtiden för dem som väljer ett sådant alternativ. Det är ett svar på allt fler boendedrömmar, och vilar på grundtanken om en hållbar livsstil, säger Gunilla Kronvall.
Stad och land i samklang
Henrik Wibroe är stadsarkitekt i Växjö och berättade om stadens resa från 1300-talets handelsplats till en av Europas verkliga noder för hållbart byggande i modern träbyggnadsteknik. Med en konsekvent hållning från kommunen har alla aktörer – inte minst beställare och byggentreprenörer fått erfarenheter av träbyggnadstekniken för all typ av byggnation inom ramen för samhällsbyggandet. I stadsutveckling i trä, menar Henrik, återfinns redan – även om det ständigt måste utvecklas – värdeorden vackert, inkluderande och hållbart.
Nu ska också Växjö på ett tydligare sätt lyfta möjligheten att bo utanför tätorterna. I den nya översiktsplanen jobbar kommunen med ”landsbygdsnoder” med fokus bland annat på de boende som väljer att bo i naturnära lägen längs infarterna till Växjö. Här är det viktigt att samhället diskuterar hur service- och välfärdsutbud ska komma alla till godo.
– Jag ser ett starkt behov av samverkan mellan stad och land. För att tätorten ska fungera krävs att alla aktörer jobbar åt samma håll. Vi tar upp dessa perspektiv alltmer i våra planprocesser, säger Henrik Wibroe.
Det finns fallgropar
I den avslutande diskussionen tog Tomas Nord upp några centrala spörsmål och den första handlade om samverkan. Här konstaterades att det kan finnas fallgropar och till och med motstånd. Och risken finns att valmöjligheten att bo och leva i glesbygdsmiljön inte blir ”hållbar, vacker och inkluderande”. Här gäller det att alla aktörer som är inblandade i samhällsbyggnadssektorn kort och gott får upp ögonen för de ”ökade flöden” av intresserade som väljer en livsstil med ett boende utanför staden.
– Det är verkligen hög tid att ta på allvar den del av vårt land som inte är storstad, säger Christel Gustafsson. Möjligheten att välja en sådan livsstil återfinns förstås heller inte bara i de nordiska länderna, utan finns runtom i hela Europa. De nya perspektiven ska vi försöka skildra inom ramen för satsningen ”Bymässa 2030”.
Lyssna på webbinariet ”Regional attraktivitet – Framtidens boende är i byn” här