Hur ska vi bo när vi blir äldre?
Den 3 mars bjöd Martina Boström vid Hälsohögskolan och Kaj Granath vid Tekniska högskolan på Jönköping University in till temadagen Det ålderbeständiga boendet. Temadagen var avslutningen på det förstudieprojekt med samma namn som de drivit inom Smart Housing Småland.
– Idag är 20 % av befolkningen 65 år och äldre och man kan konstatara att de nyare är bättre anpassade än äldre, noterad Kaj Granath. -Det saknas dock mängder för att täcka de prognostiserade behoven.
Martina berättade vad de äldre har gemensamt och konstaterade att det handlar om visioner, att man värderar sitt hem högt och är villiga att offra mycket för att kunna åldras i sin egen bostad.
– Vad är då ett åldersbeständigt boende? frågar Martina. -Trygghet en stor del av boendet. När hälsan försämras eller man drabbas av en funktionsnedsättning kan man stärka tryggheten genom teknik i hemmet eller trygghetsboende.
Tillgänglighet är interaktion mellan individen och de krav omgivande miljö ställer. Tillgänglighet handlar inte bara miljöhinder som trösklar och trappsteg. Samma lägenhet kan vara tillgänglig för en 65-åring men tio år senare vara otillgänglig på grund av en individs nedsatta funktioner.
Flytt i åttioårsåldern – tillgänglighet och resonemang
Marianne Granbom från Lunds universitet jobbar på CASE, www.med.lu.se/case. Hon har studerat hur man känner för att bo där man bor.
Marianne konstaterar att: -De flesta jag studerat vill inte flytta till skillnad från vad man ibland framhäver i media med äldre som inte får plats på äldreboende trots att de vill.
I 80-årsålder lever mer än 75 % ensamma. Majoriteten är kvinnor. 87 % bor i vanliga bostäder och av dessa har 23 % hemtjänst. Cirka hälften av dessa kommer att bo där livet ut.
Hon sammanfattade resultatet från intervjuer med personer i 80-årsåldern till att: • de vill inte flytta till vård- och omsorgsboende • de känner inte till boendealternativ • de noterar att det finns få boendealternativ • det är billigast att bo kvar • det nuvarande hemmet är känslomässigt betydelsefullt • att flytta är ett bevis på att man inte klarar sin nuvarande situation • man säger att nuvarande bostad kommer att funka bra – även om jag får sämre hälsa och svårare att klara mig.
Åtta år senare intervjuade man 16 personer en gång till. De känslomässiga banden till hemmet var ännu starkare då och bostaden var viktig för att den speglar ”vem jag är”.
I www.enabler.nu har CASE inventerat 1 000 bostäder där äldre bor och inventerat miljöhinder i bostaden, i entrén och i det omedelbara närområdet. I snitt 31 hinder i varje bostad upptäcktes.
Miljöhinder kan vara tröskel, trappa, badkar, trånga utrymmen, smala dörrar, nivåskillnader och blir stora problem i kombination med funktionella begräsningar som nedsatt syn, rollator, hörsel och svårighet att använda händer och armar. För att vanliga bostäder ska fungera för äldre måste vi ta höjd för att äldre inte bara har en funktionell begränsning utan kan ha flera.
– Tänk på att flytta är ett stort och känslomässigt problem för många. Vanliga bostäder är inte alltid optimala att åldras i. Det behövs kreativa, kloka lösningar till exempel man kan passar på att göra när man ändå gör större renoveringar av fastigheter så att det inte behöver kosta mer, säger Marianne.
Bovieran – koncept för standardiserade bostadsrätter för seniorer
Anders Wimby, Bovieran, http://www.bovieran.se/
Bovieran är en kommersiell aktör på äldreboendemarknaden som tagit fram ett eget koncept som upprepas på olika ställen i landet där det stora utropstecknet i boendet är en stor vinterträdgård med medelhavsklimat.
Genom att ha tagit fram ett koncept som man upprepar har man lyckats göra stora besparingar.
– Varför är vi inte fler i byggbranschen som upprepar oss? frågar sig Anders samtidigt som han konstaterar att ibland gillar inte kommunerna det här då man satt egna regler som konceptet inte helt passar in i.
Vinterträdgården är Bovierans hjärta. Man vistas där året runt. Vädret ungefär som i Saint-Tropez, men det regnar aldrig. Man har 48 lägenheter i ett hus som totalt rymmer 75-100 personer. Skanska bygger alla husen, så det blir väldigt lite anmärkningar. Det tar 14 månader att bygga huset och ungefär 1,5 år från byggbeslut till inflytt.
Nu håller man på att utvecklar konceptet och samlar de boende för att lära sig av deras erfarenheter inför kommande koncept, bland annat ett som ska kunna placeras närmare centrum i städer. Anders konstaterar att man nu har varit igång i sex år och i princip inga flyttar därifrån.
Kombohusen – standardiserade prisvärda hyresrätter
Ylva Sandström, SABO – Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, http://www.sabo.se/Sidor/default.aspx
-Jösses vad mycket åldrande Européer vi har, kom EU på för några år sedan, inledde Ylva med. -Smart Housing Småland har en kanonmöjlighet till utveckling här!
Sedan fortsatte hon att berätta att SABO en är bransch- och intresseorganisation för 300 allmännyttiga bostadsföretag. SABO-företagen finns över hela Sverige och är av mycket skiftande storlek, med allt från 72 till 26 600 lägenheter. Tillsammans äger och förvaltar medlemsföretagen nästan 802 000 bostäder.
Ramavtal, typhus och överenskommelse om byggpriser har gjort att man kunnat pressa produktionspriser med mellan 20-25 % med SABOs Kombohus där man har ett byggherredrivet bostadsbyggande.
– Boende för äldre är en stor utmaning för de lokala bostadsmarknaderna, konstaterade Ylva.
Kulturgeorafiska institutionen vid Stockholms universitet undersökte 2014 på uppdrag av SABO hur nyproduktionen av Kombohus motsvarar behoven på de lokala bostadsmarknaderna. Man konstaterade att det till största delen är det boende i äganderätter som har flyttat till Kombohusen, men även åtskilliga hyresrätter i det befintliga bostadsbeståndet har frigjorts.
De flesta som flyttat är äldre personer i villahushåll men äldre har också lämnat hyresrätter i ganska hög grad. Den äldsta gruppen har även till viss del flyttat från bostadsrätter.
Det visade sig att det oftast var barnfamiljer som flyttade till de villor och radhus som äldre hushåll lämnade. Lägenheter frigjordes oftast för hushåll med en person och för par utan barn.
Den vanligaste orsaken till att man flyttar är att det har blivit för betungande att sköta och underhålla den tidigare bostaden. Därefter kommer bostadsstorleken, där den bostad man lämnar inte stämmer med behoven. Oftast vill man ha något mindre. I det nya boendet är närheten till service och bostadens utformning de viktigaste egenskaperna.
Ylva avslutade med att konstatera att man gärna är med och driver utvecklingen mot pressade priser på smart anpassad inredning i boende för äldre.
Brukargemenskaper som organisationsform för nya boendeformer för äldre
Fredrik von Platen, Seniorhus Karlskrona
Karlskrona Seniorhusförening är en diskussionsgrupp om svensk demografi, seniorers boende och kostnaderna för framtida hemsjukvård. Utifrån detta har man skapat en bygg-gemenskap som är en grupp av människor som utifrån sina egna ambitioner, tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad – utan spekulation.
– Vi har idéerna, byggnadsprogrammet och de boende, berättar Fredrik. -Vi har ca 170 medlemmar som är sålda på idén. Vad kan man vinna på det? Jo, om byggherren bygger det vi vill ha till rätt pris så har vi medlemmar klara att flytta in, dvs inget risktagande för byggherren.
Vägledda av kommunens varliga hand kan en bygg- och bogemenskap vara en lämplig modell för framtiden.
– Kommunen är den stora ekonomiske vinnaren om seniorhus kommer till, konstaterar Fredrik. -Om 36 70-75-åringar flyttar till ett seniorhus idag kommer kommunen på 25 år att spara 26 mkr i dagens penningvärde på grund av att att debuten till hemtjänsten respektive omsorgsboende skjuts upp 1,5 år för en del som flyttade in.
Ett åldersbeständigt boende – nu går vi vidare
Marianne avslutade med att påpeka: -Det är viktigt nu att göra de vanliga bostäderna bra i stor skala. Teknik, ingenjörskonst och design ska samverka som i det här (Smart Housing Småland) initiativet. Bygg experimentprojekt – visa att det går!
Fredrik sa, -Att förbereda för smarta lösningar borde vara självklart i seniorboenden.
Anders framhävde, -Vårt koncept fungerar för att man kan pressa priset och få till stora volymer.
-Om vi bygger de nya bostäderna med bra kvalitet så finns något som man vill flytta till, kommenterade Kaj.
-Man kan se många smarta lösningar för seniorboenden i Japan, lösningar som lätt skulle kunna anpassas till svensk standard, kom en kommentar från publiken.
Ylva noterade att -Nu drar vi upp byggtakten och det blir nya stadsdelar. Hur undviker vi att det blir ett nytt miljonprogram?
Att man lyckats samlat en så varierad grupp intresserade deltagare visar ju på hur brett frågorna behöver belysas, diskuteras och samverkas kring. Inom någon månad kommer slutrapporten till projektet och redan jobbar två examensarbetare på Jönköping University med frågor som den här studien berör. Smart Housing Småland ser det här som ett viktigt område att jobba vidare med.