Idéer växlas upp till strategiska forskningsprojekt
En fungerande innovationsmiljö måste fungera som testbädd och ha utrymme för både bra och mindre bra idéer och konkreta förslag. Inom ramen för Smart Housing Småland finns exempel på idéer som lett till förstudier – och som senare växlats upp till omfattande strategiska forskningsprojekt och landat i produktion. Men givetvis också motsatsen. En som funnits med och följt utvecklingen både inhouse och utifrån är Marie Johansson, senior forskare vid RISE.
– Kreativitet och innovationer är nyckelordet när vi möter utmaningarna i övergången till ett hållbart samhällsbyggande och en biobaserad ekonomi, säger Marie Johansson.
En central utgångspunkt för det intressanta intervjusamtalet med Marie Johansson handlar om målet att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det betyder konkret att utsläppen av växthusgaser behöver vara (minst) 85 procent lägre 2045 än utsläppen var 1990.
För samhällsbyggandets del är strategiska innovationsprogrammet Bioinnovation där Marie är verksam inom området konstruktion och design en viktig spelplan. Här samverkar byggindustri, forskare, fastighetsägare, arkitekter och konstruktörer med målet att hitta byggmetoder i omställningen till ett hållbart byggande. Och inte bara byggmetoder, utan också affärsmodeller och ”support” i form av kompetenshöjning hos nyckelaktörer – exempelvis upphandlingsansvariga hos kommuner och beställare.
Innovationsmiljöers roll i samhällets omställning
Med utgångspunkten från dessa horisonter har Marie följt utvecklingen inom innovationsmiljön i Smart Housing Småland och varit mer eller mindre involverad under resans gång. Hon kommer snabbt in på de konkreta projekt som fått sin tillblivelse eller växlats upp inom innovationsmiljön. Det blir en svindlande ”story” många gånger där idéer dömts ut, fått nytt liv genom ett inspel från en enskild aktör eller som hämtats hem från det nationella eller globala ”bruset”.
Oavsett idéers ursprung, kräver sannolikt de betydande utmaningarna i samhällets omställning de kommande decennierna att det finns innovationsmiljöer och de regioner i Sverige som sett ”om sitt hus” i det avseendet, kommer förmodligen att nå de tufft uppsatta målen både snabbare och på ett smidigare sätt.
– Det är förmodligen ofta så inom fungerande innovationsplattformar, att det inte alltid ens går att identifiera källan till ett bra förslag, och därtill finns en tendens att hela tiden jobba framåt i nästa projekt, och att historiken glöms bort en smula, säger Marie Johansson.
Regionernas roll i Agenda 2030
För att reflektera över de tio åren var en huvudtanke och ett startkriterium i Vinnovas Vinnväxtutmaning, att en hållbar utveckling skulle vara en integrerad drivkraft och bidra till satsningarnas långsiktiga konkurrenskraft. Därtill skulle alla regioners arbete med innovationer bidra till Agenda 2030 vilket inkluderar de sex områdena – smarta städer, transport, uppkopplad industri, material, hälsa och cirkulär ekonomi. Med det som utgångspunkt förs intervjusamtalet med Marie Johansson kring de projekt som haft sin bas och sin grund inom innovationsmiljön i Smart Housing Småland. Och som blivit strategiska forskningsprojekt av nationell och sannolikt också i vissa fall internationell betydelse.
Komplexa byggnader i trä
Det har uppförts allt högre och högre bostads- och/eller kontorshus i modern träbyggnadsteknik. Sara Kulturhus i Skellefteå är med sina 20 våningar är ett av de exemplen, Norge har Mjöstornet i 18 våningar vid landets största sjö. Men frågan är om inte ett större, komplext och utmanande region- eller länssjukhus (i Sverige) skulle bli det ultimata ”beviset” för att det allra mesta i hållbarhetens tidevarv skulle vara möjligt att uppföra i träbyggnadsteknik? Med ett modernt sjukhus och alla dess explicita krav på säkerhet, trygghet, arbetsmiljö, transporter och högteknologisk, tung utrustning. Tankarna kring ett regionsjukhus med trästomme i Sverige har sin bakgrund i projektet ”Sjukhus i trä” inom Smart Housing Småland. Där fortsatt arbete bedrivs tillsammans med aktörer såsom arkitekter, konstruktörer och byggsystemleverantörer i forskningsprojektet ”Framtidens optimerade komplexa konstruktioner” med mål genomföra en projekteringsövning för att testa att gestalta och konstruera ett sjukhus med trästomme.
–Jag tycker att det pågående diskussionerna om regionsjukhus är ett av många exempel på hur innovationsmiljöer vågar spänna bågen och testa gränserna. Sedan är det viktigt att komma ihåg att ett komplext byggprojekt som ett region- eller länssjukhus förstås vilar på alla tidigare erfarenheter av träbyggnation runt om i Sverige och världen, säger Marie Johansson.
Timber on Top
Det är alltid en värderingsfråga men frågan är om inte projektet Timber on Top – som i korthet handlar om smarta påbyggnader i träbyggnadsteknik – har alla förutsättningar att vara ett av de mest strategiska inom samhällsbyggandet de kommande decennierna. I en tid då samhället i allt högre grad väljer att nyttja de bestånd av byggnader som redan uppförts, genereras minimala klimatavtryck genom varsamma och rationella förtätningar via påbyggnader i trä. Smart Housing Småland har ”såddfinansierat” projektet som genom forskningsinsatser belyst alla aspekter kring utmaningar för påbyggnader inom tio arbetspaket 2018-2022.
– Det är knappast ens en kvalificerad gissning utan ett faktum, att Timber on Top har goda förutsättningar att bli ett genuint och konkret verktyg för beställare och kommuner. De kommande decennierna kommer samhällsbyggandet i växande grad att handla om omvandlingar, tillbyggnader och påbyggnader, säger Marie Johansson.
Robusta träbyggnader med volymelement
Trots att träbyggnadsteknik för flervånings bostadshus sedan slutet av 1990-talet kommit att dominera exempelvis studentbostadsbyggande i Stockholmsregionen, och även etablerats inom övriga upplåtelseformer hyresrätt och bostadsrätt runt om i hela landet, så gjordes inom en förstudie i SHS projektet High6 en FEM-analys. Resultaten talar för att denna högst industriella byggmetod med redan verifierade, avsevärt kortare byggtider, lägre produktionskostnader och färre byggfel, kan växla upp till både högre och mer komplexa byggprojekt. Varför inte kompletta stadsdelar i citymiljöer. I de efterföljande större forskningsprojekten, drivna av LNU och KAU, var koncerner och företag involverade, exempelvis OBOS, Moleven byggmodul och Derome.
– Studierna ledde till att säkerställa att volymelement tål belastningar och stapling på ett förvånansvärt bra vis. Den gav dessutom upphov till rejäl uppväxling i form av extern forskningsfinansiering i flera omgångar. Det kan sägas vara ett mycket bra och konkret exempel på hur en innovationsmiljö ”pushar” väsentlig teknikutveckling, säger Marie Johansson.
Trägrundläggning
Till en betydande del i de senaste decenniernas högre trähus svarar den konventionella grundläggningen i betong för en betydande del av byggnadens klimatpåverkan. Innovationsmiljön i Smart Housing Småland har biobaserade alternativ för grundläggning funnits på agendan ett antal år, och förstudier har genomförts. Flera byggprojekt har uppförts med alternativa, helt eller delvis i trä eller i kombination med glas. Inte minst uppmärksammade förskolan Hoppet i Göteborg, ett av landets första projekt som eftersträvade koldioxidneutralitet. Under 2023 påbörjas ett forskningsprojekt som säkerligen kommer att bli en återkommande referens till Smart Housing Småland.
– Sedan vi fått en slutlig bekräftelse för träbaserade byggsystems avgjort lägre klimatavtryck, är det lika naturligt som viktigt att verkligen pröva alternativa lösningar i byggnaders alla delar. Grundläggning i trä eller i kombinationer mellan glas och trä är därför ett strategiskt område, säger Marie Johansson.