Slutrapport trägrundläggning - förstudie av fossilsnålt byggande

› Se projektrapport

Den höga klimatbelastningen från konventionell teknik för grunder till byggnader är motiv för en övergång till ny teknik med trä- och glasgrunder  – utöver betydande klimatvinster erbjuds beställare också en mer effektiv logistik

De obligatoriska klimatdeklarationerna för byggnader som införts sedan 1 januari 2022 har gjort allt fler beställare och entreprenörer uppmärksamma på de konventionella betonggrundernas betydande andel av klimatutsläppen. Nu sker en intressant utveckling där grunder i korslimmat trä (KL-trä), kombinerat med återvunnet cellglas möjliggör kompletta byggsystem med minimalt klimatavtryck. Tekniken har goda förutsättningar att kunna användas också för flervåningsbyggnader för exempelvis bostäder och kontor.   

Sedan mitten av 2010-talet har byggprocessens avgörande betydelse för byggnaders klimatpåverkan uppmärksammats. För några decennier sedan diskuterades i princip bara åtgärder som handlade om byggnadens driftsfas – i första hand dess energiprestanda. Men om klimatfrågan inom byggverksamhet ska tas på allvar är det helt avgörande att åtgärder omfattar alla moment i processen – allt som orsakar klimatutsläpp.

Förstudie om trägrundläggning – fossilsnålt byggande 

Irina Martynyuk, projektledare och forskningsingenjör på RISE, berättar om rapporten ”Trägrundläggning – Förstudie för fossilsnålt byggande”, en förstudie för tilltänkta större projekt som kan ge exempelvis kommuner och beställare en ny färdriktning när det gäller byggnaders grundläggning. Initiativet med trä- och glasgrunder togs inom innovationsmiljön i Smart Housing Småland/RISE.

– Utvecklingen går snabbt och det finns ett antal tekniska lösningar framme. Förutom positiva klimateffekter är det förstås viktigt att prestanda, kostnadsbild och logistik fungerar, säger Irina Martynyuk. Och det är ingen tvekan om att med hög förtillverkningsgrad kan också kvaliteten förbättras och att tidsvinsterna för att få grunden på plats ger en effektivare process.

Betydande positiva CO2-effekter   

Användningen för grunder till såväl småhus som byggnader i flera våningar består av tre klimatbelastande material – betong, armeringsjärn och cellplast. Detta får betydande negativa effekter för byggnadernas klimatresultat, visar livscykelanalyser. I livscykelanalyser för moderna träbyggnader utgör grunden (tillsammans med exempelvis gipsskivor och isolering) en stor del av de totala utsläppen av växthusgaser.

Men vad är det för klimatvinster vi talar om? Varför är grundläggningen så viktig i klimatsammanhang? Irina Martynyuk gör en generell bedömning utifrån de fakta som vi kan slå fast. Småhusen uppförs som bekant i hög grad i trä i Sverige – över 90 procent. Här är som regel emellertid grunden till huset en ”betongplatta på mark”. Betonggrunden svarar för upp till 40 procent av småhusets koldioxidbelastning, beroende på husets utformning och konstruktion. När det gäller flervåningshus handlar det om mellan 20–25 procent, beroende på antal våningar.  Förutsättningar, utmaningar och begränsningar för ett systemskifte inom byggandet med att utveckla funktionella alternativ till betonggrunder är därför högst väsentliga att strukturera och analysera.

Hög potential för att ersätta gamla lösningar 

Potentialen att spara in mycket CO2-utsläpp genom byte av material/konstruktion bedöms som hög. Det finns exempel på mindre klimatbelastande produkter i trä och glas som visar hög potential för att ersätta den konventionella lösningen med betongplatta på mark. Det är emellertid en hel del som återstår innan trä- eller glasgrunder är mogna för en bredare introduktion på byggmarknaden.

– Ja, även om ett antal företag redan idag levererar och utvecklar trägrundläggningar finns det för närvarande begränsat med information, stöd i byggstandard och forskning kring trägrundläggningar, säger Irina Martynyuk.

Bristen på kunskap hos beställare och entreprenörer är en avgörande faktor. Det finns en utbredd oro för hur tekniken presterar, framför allt gällande fukt och biologisk nedbrytning.

– Det är förstås en rejäl utmaning att hantera fuktfrågan. De relativt få utvärderingar som gjorts tyder på att grundläggningar i träteknik som är kända idag i Sverige hittills presterar likvärdigt med betongplatta på mark och uppfyller samtliga byggnormer. I vissa fall visar trägrunderna tydliga fördelar inte bara gällande klimatemissioner, utan även för isoleringsförmåga, inomhusmiljö och logistik.

Industriell utveckling med marknadspotential 

Vad som nu pågår och som är inriktningen i den första utvecklingsfasen är att kommersiell introduktion sker först i villasegmentet, varför huvudfokus tillämpas för byggnader upp till två våningar. Framtida potential för att nyttja lösningen i byggnader med fler än två våningar kommer att utvärderas.

I rapporten konstateras:
”Materialen som används i trägrundläggning är dessutom lätta och anländer till byggplatsen i färdiga element, vilket leder till både enklare transporter och montage. Jämn förutsägbar kvalitét är nästa betydande fördel, då trägrundläggningselement tillverkas i kontrollerad och skyddad miljö på fabrik.”   

Om en successiv övergång kan förverkligas där betongplattorna ersätts med moderna trä- och glasgrunder finns förstås en omfattande marknadspotential, inte bara i Sverige utan också internationellt. Och när grunden kan inkluderas i en ny logistiklösning som snabbar på byggprocessen, måste även det räknas in i en samlad bedömning. De positiva resultaten från förstudien har nu lett till ett antal ansökningar om finansiering för projektets genomförande.

Läs rapporten här (länk till pdf)

Projektledare:
Irina Martynyuk, RISE, projektledare och forskningsingenjör, författare rapport

epost: Irina.martynyuk@ri.se

Förstudie genomfördes i samarbete med:

Fiskarhedenvillan, Derome, Klara Byggsystem, Trelicell, Hasopor och Cellglas.

Företag som bidragit till projektet:

OBOS, Moelven, BoKlok, Gretahus, Svensk Trägundläggning, Lindbäcks, Veidekke, Eksjöhus