Stationssamhällen 2.0

Hur får vi våra fantastiska stationssamhällen att fungera i en ny tid? Vi befinner oss mitt i en era under 2020-talet där tågpendling blir ett klimatsmart sätt att förena boende och arbete. Det behövs kanske nytt liv via arkitektur och gestaltning av parkmiljöerna och bostadskvarteren kring de ofta nedslitna stationsområdena. Själva stationsbyggnaden står inte sällan som en modern ”ruin” och påminner om en svunnen tid.

Många av oss har bilden av det klassiska stationssamhället, där stinsen på plattformen vinkar in ett inkommande tåg och invånare i alla åldrar står i bakgrunden och beskådar händelsen eller till och med ivrigt inväntar någon efterlängtad släkting. Järnvägen förändrade Sverige och dess invånare under andra halvan av 1800-talet, nya orter poppade upp och blev samhällsnoder. Detta pågick några årtionden in på 1900-talet. Sedan kom bilen och tog utvecklingen på bokstavligen ”nya vägar”. Men perioden 1850–1950 utgör det fiktiva namnet ”Stationssamhällen 1.0”, det vill säga hur dessa samhällen och städer fungerade vid järnvägens revolutionerande etablering.

Men nu skriver vi 2022, och nu sker också en (minst) lika spännande fas av nyutveckling, som kan benämnas ”Stationssamhällen 2.0”. Denna nya tid för stationssamhällen tar sin plats i kommuner där det skett eller är på väg att ske föredömliga förnyelsearbeten. Projektet ”Stationssamhällen 2.0” inkluderar många av de faktorer och utmaningar som är gemensamma för alla klassiska järnvägsorter – i synnerhet de mindre orterna runt om i Sverige. Den struktur som deformerade i slutet av 1800-talet har fått ge plats för nya krav på hållbarhet, klimatsmart byggande och boende med kvalitet.

En utmaning för projektet handlar om hur dessa orter kan involveras i Agenda 2030, samt hur alla intressenter ska jobba efter en gemensam målbild och hur relationerna kan och ska stärkas mellan kommunerna. Här betonas vikten av ett väl fungerande samarbete med arkitekter och byggentreprenörer.

Nya eller nygamla stationslägen
Det har, främst i andra regioner, gjorts flera studier om mobilitet och hållbart byggande, men inte någon med utgångspunkten i stationssamhällen vilka skulle kunna vara en konkret väg mot Agenda 2030 och med fokus i mål 11 – Hållbara städer och samhällen med flera delmål. Genom detta projekt breddar Smart Housing Småland sitt tematiska arbete med högintressanta Bymässa 2030. Här kan det skapas testbäddar och bymässor för framtidens boende i mindre orter i Småland.

Inom ramen bryts kända perspektiv
• Den bästa livsplatsen – ökad attraktivitet, hur förstärker vi platsens förutsättningar på ett än mer hållbart sätt?
• Innovation – metoder för att skapa ny kunskap, tjänster och affärsmodeller för mindre samhällens ökade attraktivitet och hållbarhet
• Samverkan i 4-helix – med en bred ansats möta framtidens krav och behov för hållbara livsmönster

Stationssamhällen i linje med Agenda 2030
Det råder ingen tvekan om att Agenda 2030 måste få genomslag i alla processer och led i värdekedjan för samhällsbyggande. Inte minst i de processer som kommunen driver men också i de processer där företag som bygger bostäder deltar osv. Även de boendes vilja och möjlighet till att bidra behöver inkluderas i arbetet för att utveckla hållbara livsmiljöer i vilka man med hög livskvalité kan leva i linje med Agenda 2030.

Hypotesen är att orsaken till den långsamma omställningen för att möta hållbarhetsutmaningarna i samhället idag bland annat är de smala perspektiven med tänkande i ”stuprör” och att det är ”någon annans ansvar”. Men också motkrafter eller ibland rentav myten att ”kunden vill inte betala för det där extra”.

Genom att samla värdekedjans viktigaste aktörer öppnas möjligheten att vidga perspektivet samt även öka förståelsen för varandras perspektiv. Det ger möjligheter till helhetstänkande och formulera gemensamma målbilder. Det som alla erfarenheter vittnar om är viktiga som utgångspunkt för utveckling av växande och hållbara stationssamhällen.
Fokus i arbetet är teman så som boende, lokal mobilitet och kompletterande hållbarhetsplaner inom konsumtion och ekosystemtjänster.

Mål för förstudien 2021:
• Att samla in behov och utmaningar från 5–6 mindre orter vid stationslägen i Småland i linje med Agenda 2030 för både befintliga invånare och de som flyttar in i nya områden på orterna.
• Att skapa en grund för ett gemensamt lärande
Aktörer inom området är främst ansvariga inom kommunal förvaltning samt närmast överordnade politiker.

Mål huvudprojekt 2022–2024:
• Att lägga grunden för att kunna sänka koldioxidutsläpp och fossila avtryck avseende samhällsinvånarnas boende, transporter och konsumtion. Samt att bidra till att etablera en livsstil som ligger i linje med Agenda 2030.
• Att flera orter ska efter år 2024 kunna visa upp goda exempel på lokal hållbar utveckling av nationellt intresse som inspiration till andra orter i Sverige och Europa. Något som skulle kunna inkluderas i Smart Housing Smålands tematiska arbete med testbäddar och bomässor, Bymässor2030.
Projektet är ett komplement till Bymässor 2030 och ämnar på ett konkret sätt samverka mer externt med tex Region Hallands kommuner samt möta Smålandsregionens behov av regional utveckling i mindre orter. Projektet arbetar mot Agenda 2030 målen med huvudfokus på mål 11: Hållbara städer och samhällen.

Projektets tre arbetspaket:
• Fossilsnålt byggande/boende
• Mobilitet -First/last mile
• Lokala hållbarhetsplaner

Projekttid: 2021-05-01 – 2021-12-31
Partners: RISE Stadsutveckling, RISE mobilitet m.fl.
Projektledare: Magnus Falk, Smart Housing Småland, magnus.u.falk@ri.se