Så kan vi i Sverige aktivt jobba med de kreativa utmaningarna inom EU:s nya initiativ New European Bauhaus (NEB)
Vackert, hållbart och inkluderande är ledorden inom New European Bauhaus (NEB), – som är EUs nya, kreativa och inspirerande initiativ med fokus på framtidens boende- och livsmiljöer i Europa. Men hur kan Sverige och dess aktörer inom området egentligen sätta avtryck och bidra med kreativa förslag och våra erfarenheter inom samhällsbyggnadssektorn?
Tomas Nord, delprocessledare hos Smart Housing Småland redogjorde på ett övergripande sätt de unika och framtidsinriktade utmaningar som EUs nya initiativ New European Bauhaus innebär. Och deltagarna i seminariet under rubriken ”Hur ställer vi om samhällsbyggnadssektorn efter EUs nya mål och prioriteringar?” fick onekligen en del svar på frågor kring processen och mer kunskap om vad värdeorden vackert, inkluderande och hållbart egentligen kommer att betyda. Ett konstaterande är att en hel del kompetens och verksamhet faktiskt finns i Sverige; vi är väl förberedda och vi har goda chanser att bidra till och dra nytta av NEB. RISE blev tidigt en officiell partner till NEB och nyligen offentliggjordes att innovationsmiljön Smart Housing Småland också blivit en partner i NEB.
Kopplingen mot ”European Green Deal”
Presentationerna som tog vid gjordes förtjänstfullt och mycket inspirerande av Helena Bjarnegård, riksarkitekt Boverket, Marlene A Johansson, RISE och Susanne Rudenstam, VD för Sveriges Träbyggnadskansli.
Helena Bjarnegård, Boverket, underströk kopplingen mellan New European Bauhaus och EUs ”Green Deal” – eller Gröna Giv – det vill säga omställningen till en hållbar samhällsbyggnadssektor i Europa, men NEB har också bäring mot den allvarliga coronapandemin, som en slags positiv metafor och framtidsvision för hur vi ska forma boende- och livsmiljöer i Europa. Boverket har också fått uppdraget från regeringen att koordinera initiativ och kreativa insatser som görs i Sverige – nationellt, regionalt och lokalt.
– Det är verkligen otroligt inspirerande med New European Bauhaus, och jag ser kopplingar till många andra initiativ, såsom exempelvis vårt arbete med gestaltad livsmiljö och Hållbara Städer, men också en hel rad andra spännande verksamheter runt om i Sverige. Det handlar inte om att styra, utan att tillsammans kroka arm och jobba tillsammans med kreativa idéer, säger Helena Bjarnegård.
Regionala och lokala initiativ
Marlene A Johansson, forskare och medansvarig hos RISE för NEB-initiativet, berättade om hur RISE arbetar och samordnar pågående initiativ och arbete med NEB. Som nationellt forskningsinstitut intar naturligtvis RISE en nyckelroll för Sveriges olika inspel och samarbeten i NEB-processen. Inte minst med RISE innovationsplattformar för framtidens städer och kommuner och det fokus på små och medelstora företag som RISE har, kan förstås fler ges en möjlighet till deltagande, vilket också skapar förutsättningar för regioner och lokala initiativ. Som exempel på utvecklingskraft som pågår, nämnde Marlene A Johansson den gröna ”nyindustrialisering” som pågår i norra delen av Sverige, där företag och arbetstillfällen tillkommer de närmaste åren.
– Det är inte minst genom att skapa samarbeten och kanaler för nationella, såväl som regionala initiativ för hållbara, inkluderande och vackra samhällen, platser och utvecklingsprojekt och
sammankoppla dem med New European Bauhaus som vi kan åstadkomma resultat och sätta avtryck från Sverige, säger Marlene A Johansson.
Susanne Rudenstam, VD för Träbyggnadskansliet, berättade om den exceptionellt snabba utvecklingen inom träbyggandet som pågår i Sverige. Och som med den unika svenska och nordiska skogsresursen som bas, kan det ge ett betydande bidrag till ett hållbart och klimatsnålt byggande i hela Europa.
Och träbyggnadstekniken innebär positiva systemförändringar som följd inom alla områden – inte bara tekniskt – utan kan även sätta starka avtryck inom social hållbarhet och bättre balans mellan expansiva stadsmiljöer och glest befolkade delar under devisen ”Landet bygger staden”. En viktig aspekt och en möjlig utveckling som mycket väl kan omfatta hela Europa, men med inspiration från Sverige.
Förskolan Hoppet – en sinnebild
En ny byggprocess baserad på industriellt tänkande är en viktig drivkraft bakom den positiva utvecklingen inom träbyggandet, vilket också ger mervärden i form av bättre arbetsmiljö, tryggare arbetsvillkor och ökad jämställdhet.
– Det är viktigt att poängtera att träbyggnadstekniken faktiskt medför en ny byggprocess, där egentligen inslag på vägen längs hela värdekedjan bidrar till bättre resurshushållning, inkludering, förändrade roller och förstås och inte minst; klimatsmarta boende och livsmiljöer, säger Susanne Rudenstam.
I det sammanhanget visade Susanne två aktuella flaggskepp, varav det ena är det 20 våningar höga Sara Kulturhus i Skellefteå, som inte bara spänner bågen för modern träbyggnadsteknik, utan också tar djärva och nyskapande grepp när det gäller utformning, funktionalitet och gemenskap.
Det andra projektet – förskolan Hoppet i Göteborg utnämnde Susanne till ”Sveriges viktigaste byggprojekt”, som blir först i Sverige med att – i det närmaste, uppnå nollnivå avseende koldioxidutsläpp. Och det utan att tumma på höga krav när det gäller hållbarhetens alla övriga aspekter.
Förskolan Hoppet kan mycket väl utgöra en slags sinnebild, ett praktiskt exempel för att ladda värdeorden inom NEB-initiativet; vackert, hållbart och inkluderande. Susanne underströk verkligen att det är fullt möjligt att jobba med nya projekt inom samhällsbyggandet som successivt tär lite mindre på jordens resurser utan att för den skulle också jobba med det som är vackert och inkluderande.