Sidobrädesbalkar med styvhet som LVL-balkar
Smart Housing-förstudien ”Limmad balk av sidobräder – förstudie kring tekniska egenskaper och marknadsförutsättningar” är nu klar och man kan där konstatera att limmade sidobrädesbalkar kan få en styvhet som motsvarar LVL-balkar.
En utmaning för dagens träbyggande är att klara högt ställda krav på ljudisolering, svikt och vibrationer i flerfamiljshus av trä. För detta krävs bland annat styva bjälklag som kan klara en betydande spännvidd, utan att tjockleken blir för stor.
För att uppnå bästa möjliga resultat behöver man använda så styvt material som möjligt i balkar och skivor i träbjälklagen.
Det styvaste virket i en vanlig stock av gran är det som tas längst ifrån trädets märg. Av det sågade virket är det därför sidobräderna som är styvast. Trots detta utnyttjas sällan sidobräder för tillverkning av produkter där den höga styvheten skulle kunna utnyttjas. Skälet till det är främst att sidobräder är av klena dimensioner. Dock skulle man, genom att limma samman dessa till balkar, kunna tillverka styva balkar vilket är just det som efterfrågas.
Vid industriell trähustillverkning används ofta balkar av fanérträ, så kallade LVL-balkar, som ersättning för konstruktionsvirke i bjälklags- och takkonstruktioner där större dimensioner krävs för att klara styvhetskraven. Eftersom LVL-balkar är dyra i inköp finns dock ett intresse från trähusindustrin att finna billigare produkter men med styvhetsegenskaper motsvarande LVL-balkar.
Viktigaste resultaten
Det visade sig att drygt 50 % av de sidobräder som produceras vid sönderdelning på sågverk i södra Sverige kan förväntas vara användbara för tillverkning av limmade balkar med styvhetsegenskaper som motsvarar LVL-balkar av Kerto-typ. Resterande bräder, med lägre styvhet, kan antingen limmas till balkar med styvhet motsvarande konstruktionsvirke av klass C24, eller säljas som läkt, råspont eller emballage. En investerings- och kostnadskalkyl visar att det är möjligt att få lönsamhet i en tillverkning med det beskrivna produktsortimentet.
Slutsatsen är att en tillverkning av limmade balkar av sidobräder skulle vara lönsam och kunna bidra till att minska materialkostnaderna vid industriell trähustillverkning.
Marknadssegment för sidobrädesbalkar
Ett intressant segment för användning av sidobrädesbalkar är tillverkning av byggmoduler på fabrik. I sådana konstruktioner är Kerto-balkar vanligt förekommande och det skulle därför kunna vara intressant att istället använda sidobrädesbalkar.
Projektledare: Jan Oscarsson, Linnéuniversitetet, jan.oscarsson@lnu.se
Partners: Linnéuniversitetet, VIDA, Flexator och Dynalyse
Projekttid: 1705-1806