Skogsnäringens nya forskningsagenda
Den 11 januari arrangerade Skogsindustrierna ett seminarium för att lansera den nya forskningsagendan för skogsnäringen. I en fullsatt hörsal på IVA i Stockholm fick deltagarna ta del av olika näringslivsrepresentanters, forskningsfinansiärers och forskningsutförares syn på skogsnäring och forskning. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht talade om skogsnäringens stora betydelse för Sveriges konkurrenskraft.
Genom ökad forskning ser man att skogsnäringen kan bli motorn i Sveriges framtida fossilfria bioekonomi. Och basen för detta är nya biobaserade material och produkter som Per Lyrvall StoraEnso påpekar: -Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av trä i morgon.
Forskning krävs för ökat värde på skogsråvaran
De grundläggande forskningsområdena handlar om att förstå och använda skogsråvaran på bästa sätt för att öka värdeutnyttjandet. Centralt för att utveckla produktions- och vidareförädlingsprocesser liksom för utveckling av produktegenskaper och för återanvändningsprocesser är förståelsen för interaktion mellan cellulosa och vatten.
Också kunskap om separationsmetoder på olika strukturella nivåer, från sågverket till bioraffinaderier och slutligen återanvändning är viktigt. För att forma nya produkter av dagens material eller nya behöver metoder och processer för formning utvecklas, som exempelvis, våt, och torrformning, 3D-formning, additiv tillverkning och extrudering.
Industriellt träbyggande, digitalisering och renovering
I den här versionen av forskningsagendan poängteras det industriella träbyggandet tydligare och flera av fördragshållarna återkom till betydelsen av ett ökat byggande med trä som en förutsättning för omställning till ett biobaserat samhälle. Målbilden är att byggsystem baserade på trä ska vara ett förstahandsval för bostadshus och hävda sig väl mot andra material i affärs-, kontors- och andra typer av byggnader.
Prioriterade FoU-aktiviteter är modeller och nya värdekedjor för samverkan mellan skogsindustriella processer och byggprocesser som exempelvis utveckling av ”industri 4.0” för trähusindustrin, som inbegriper augmented reality (AR), utveckling av bygginformationshanterings system och system för byggnadsinformations modellering (BIM) samt cirkulära ekonomiska kriterier för produktdesign av nya biobaserade byggprodukter.
Även forskning om hinder för möjligheter för export av träbyggelement eller träbyggsystem är viktigt. Viktigt är också FoU-aktiviteter kopplade till övervakning av prestanda med avseende på temperatur, fukt, beständighet och brand med smarta sensorsystem i vitala delar av byggnader, men också av värme och fukttransport och andra egenskaper kopplade till byggnadsfysik som kommer att påverkas av förändrade energikrav och klimat. Utveckling av beräkningsmodeller och byggsystem för att göra konstruktörer trygga i sitt val av trä som konstruktionsmaterial är ytterligare en viktig punkt.
När det gäller träprodukter för byggande ser man att det finns ett behov att utveckla produkter för renovering och tillbyggnad av befintliga byggnader liksom industriellt tillverkade komponenter som uppfyller nya krav på smarta och energieffektiva byggander och samverkanskonstruktioner med trä, stål, betong, kompositer och glas. En målsättning för nya produkter och system är att de ska designas för återvinning.
2000-talet träbyggandets århundrade
Susanne Rudenstam, Träbyggnadskansliet, talade om Industriellt träbyggande en nyckel till bioekonomin, med en tankeväckande reflektion om att ifall 1800-talet var stålbyggandets århundrade och 1900-talet betongbyggandets ser 2000-talet ut att bli träbyggandets.