Smart Housing - en bro mellan akademi och näringsliv i boendeforskningen
Kaj Granath, lektor, TD vid Avdelningen för Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap vid Tekniska Högskolan/Jönköping University genomförde Smart Housing förstudien ”Vilka skall vi bygga för och hur vill de bo”. Projektrapporten publicerades våren 2014, och vi träffade Kaj Granath för att höra vad som hänt sedan dess.
Fyra tydliga grupper har svårt att hitta boendelösningar
Kaj berättar att studien visade på fyra tydliga grupper som har svårt att hitta bra bostadslösningar på den svenska bostadsmarknaden: ungdomar, familjer med många barn, nyanlända flyktingar och äldre personer som söker ett mindre boende.
Idag, 2016, är frågan om vem vi ska bygga för (och hur de vill bo) högaktuell. Vi har stor bostadsbrist på många håll i Sverige, och lägenheter byggs för fullt.
– I studien belyses att det ur ett brukarperspektiv finns flera gemensamma tydliga önskemål om bostäder med god möblerbarhet, tillräcklig förvaring, och välplanerade kök och badrum med plats för nödvändig utrustning, berättar Kaj. Trygga, bekväma, ljusa och luftiga lägenheter med tillgång till balkong eller terrass är ytterligare kvaliteter som uppskattas.
Värderingsförskjutningar öppnar för nya definitioner av bostadskvalitet
– Men kanske mer intressant är att värderingsförskjutningar i samhället öppnar för nya definitioner av bostadskvalitet. Konkret kan detta innebära att mer lättrörliga konsumenter söker flexibla och differentierade kontraktsformer, och en ny generation relativt välbeställda och friska pensionärer är beredda att fortsätta att konsumera, och har resurser att betala för service och tjänster som komplement till boendet på ett sätt vi inte sett tidigare, säger Kaj.
I rapporten som togs fram lyftes idén att man i ett fortsatt arbete skulle kunna kartlägga och analysera innovativa bostadslösningar ur ett producentperspektiv, och fortsätta att utveckla metoder för kunskapsåterföring från konsument tillbaka till projekteringsskedet. Kaj berättar att det fortsatta arbetet (ännu så länge) tog en lite annan riktning.
Nästa steg blev studie om det åldersbeständiga boendet och BOOST
Efter studiens slut har Kaj bland annat arbetat tillsammans med Martina Boström, lektor, Fil. Dr vid Institutionen för gerontologi vid Hälsohögskolan/Jönköping och genomfört SHS-förstudien ”Det åldersbeständiga boendet” med fokus på bra boende för äldre. En av de grupper som identifierades ha svårt att hitta optimala boendelösningar blev alltså föremål för en ny studie inom närliggande tema.
Något som också har hänt efter studien är att Smart Housing kommer att fördjupa sig mot fokusgrupperna unga, äldre och nyanlända i det helt nya projektet BOOST som startar nu. Läs mer om BOOST här.
Kaj Granath berättar att han har flera idéer och nya projekt på gång, och att han gärna vill jobba vidare på olika sätt med kunskap kring både boende för äldre och boende för andra grupper.
Smart Housing kopplar ihop akademierna och företagen
– Vilken nytta kan akademierna och industrin ha av Smart Housings innovationsmiljö? frågar vi Kaj. – Byggbranschen har ju fått mycket kritik för att ha låg innovationsvilja. Smart Housing är en stor möjlighet för branschen att få kontakt med forskningen. Och för akademierna är det givetvis en stor möjlighet att få kontakt med företagen, säger Kaj och fortsätter: – Jag skulle gärna se mer studier med nära koppling mellan akademi och näringsliv framöver.
Vi kan inte mer än instämma. Samverkan mellan akademi och företag är en förutsättning för att bygga upp innovationsmiljön Smart Housing Småland.