Sverige intar redan en ledande europeisk roll inom modernt träbyggande – men ännu återstår viktiga utmaningar i regioner och kommuner
De senaste tjugo åren har träbyggnadstekniken i Sverige och de flesta kommuner haft en stark utveckling i att bygga flervåningshus i stadsmiljö. Byggbranschens aktörer diskuterar idag byggnaders koldioxidutsläpp minst lika ofta som energiprestanda hos byggnader, vilket medfört att allt fler kommuner och beställare ger träbyggnadstekniken ökade chanser.
Ändå råder fortfarande stor dominans för konventionell betong- och stålbyggnadsteknik. Så hur gör vi för att komma vidare ute i regioner och kommuner?
Sara Kulturhus i Skellefteå blir med sina 20 våningar ett betydelsefullt landmärke och en symbol för teknikens möjligheter i en övergång till ett hållbart samhällsbyggande. Samma viktiga betydelse måste tillmätas Europas första större stadsdel helt i trä, Välle Broar i Växjö. Även innerstadsprojektet Cederhusen i sina elva våningars massivträhus i Hagastaden på gränsen mellan Solna och Stockholm spänner bågen för byggande med klimatoptimerad träteknik i moderna, centrala stadsmiljöer.
Enligt den senaste statistiken från Trä- och Möbelföretagen (TMF) uppförs ungefär 20 procent av bostäderna i flervåningshus i Sverige med bärande trästomme. Den siffran ligger högst inom EU. Även inom områden som exempelvis kommersiella byggnader, idrottshallar, industribyggnader, broar för vägtrafik och offentliga byggnader finns numera referensexempel från hela landet. Träbyggnadstekniken är både etablerad och beprövad.
Kunskapsspridning och utmaningar
Tomas Nord, delprocessledare hos innovationsmiljön Smart Housing Småland tillika en känd träbyggnadsprofil, är därför väl skickad att leda en framtidsdiskussion om regioners och kommuners initiativ inom området de kommande åren. För det återstår centrala och viktiga utmaningar framöver. Under seminariet gjordes förtjänstfulla presentationer av nyblivna landshövdingen i Västerbotten Helene Hellmark-Knutsson och tillika ordförande för föreningen Trästad Sverige, Fredrik Lindblad, näringslivschef i Växjö kommun och Lars Vikinge, borgmästare och ordförande i Kommunfullmäktige i Linköping.
Trästad Sverige har idag en växande skara medlemmar med en bas i kommuner och beställare, men har även medlemmar bland arkitektkontor, träbyggföretag och fackförbund m.fl. Med ett ännu tydligare fokus på hållbarhet tar organisationen sig an framtidsutmaningarna. Trästad Sverige utgör framför allt en viktig mötesplats och ett ”kunskapsnav”. Projektet Wood First som Trästad jobbar med utgör ett processtöd för strategiska trähussatsningar i kommunalregi med workshopsserie och från hösten 2021 en digital lärplattform. Timber on Top är ett annat projekt som handlar om påbyggnader på befintliga fastigheter.
– Trä är en inhemsk råvara från skogen, vårt gröna guld i Sverige, och det är helt naturligt att vi ska agera föregångare när det gäller att bygga i denna framtidsinriktade och hållbara byggteknik, säger Helene Hellmark Knutsson. Trästad Sverige växer redan, men vi välkomnar givetvis fler medlemmar, och vår uppgift är att sprida kunskap och erfarenheter av att bygga modernt i träbyggnadsteknik.
Satsning i Linköping
Linköping är den senaste i raden av kommuner som antagit ett kommunalt ”program” benämnt ”Linköpings träbyggnadspolicy”, och Lars Vikinge, ordförande i Kommunfullmäktige redogjorde för huvudinslagen, tillsammans med en personlig berättelse där en motion i kommunfullmäktige för ett par år sedan nu landat i en träsatsning i Linköping. Den nya policyn omfattar hela kommunkoncernen, och är ett uttryck för kommunens ”vilja och inriktning” och som har sin motivering i att minska byggandets klimatpåverkan.
– Vi har inspirerats av Växjö, och ser Linköpings kommuns initiativ som pådrivande för att minska samhällsbyggandets klimatpåverkan. Men det handlar inte bara om klimatet, vi hoppas på en samlad kompetensutbyggnad som också leder till ökad konkurrens och därmed pressade kostnader, säger Lars Vikinge.
Vikten av kommunicerat engagemang
Växjös näringslivschef Fredrik Lindblad tackade för den positiva ”passningen” från Linköping. Och Växjö har genom sitt tidiga engagemang verkligen samlat på sig erfarenheter och kunskap om vilka instrument som en kommun kan använda för att påverka byggandet i en önskvärd riktning mot mer trä och därigenom positiva effekter för klimatpåverkan från byggverksamheten. Här finns förstås lagstiftning, avgifter och upphandlingar, men även ett tydligt kommunicerat engagemang är en betydande drivkraft bakom en utveckling.
– När kommunen uttrycker tydligt vilken färdriktning som ska tas – i det här fallet när träbyggande ska prioriteras med dess mångsidiga fördelar – så vet aktörerna vad som gäller och arbetar i den riktningen, säger Fredrik Lindblad.
Cirkulära affärsmodeller och mätbara mål
Vidare har det varit av betydelse enligt erfarenheterna i Växjö, att målsättningen ska vara mätbar och därigenom möjlig att utvärdera. År 2020 skulle målet 50 procent av all nybyggnation vara träbaserad, år 2022 ges prioritering till nyproduktion som har lägst klimatpåverkan från byggstommen och från 2025 omfattar just en sådan prioritering hela byggnaden.
Den efterföljande framtidsdiskussionen handlade bland annat om hur regioner och kommuner i sitt hållbarhetsarbete kan verka för cirkulära affärsmodeller och om hur vi tillsammans jobbar med det smarta samhället, och där trämaterial och träbaserade metoder utgör ett naturligt eller till och med självklart val inom allt byggande.
Träets dokumenterade klimatfördelar gör otvivelaktigt materialfrågan central och viktig för kommuner och beställare generellt, som har det gemensamt att de eftersträvar en klimatneutral byggverksamhet. Hållbara materialval är självfallet en del av samhällets färdplan mot det mål att alla kommuner ska vara klimatneutrala år 2045, vilket alla föredragshållare verkligen underströk.
Lyssna på webbinariet ”Regionalt och kommunalt byggande med trä” här