”Modern industri” genererar ökad konkurrenskraft inom glas- och träindustri
Målet för projektet ”Modern industri har varit att stärka den svenska glas- och träindustrins förmåga att vara konkurrenskraftig inom både styckes- och volymproduktion.” Projektet startades i januari 2021 och avslutades under första kvartalet 2023.
– Behovsinventering och uppsökande aktiviteter redan innan projekt startas är en nyckelfråga för att hitta strategiskt viktiga utvecklingsprojekt som stärker små- och medelstora företags konkurrenskraft, säger Lars Blomqvist.
Intervjusamtalen om det strategiska projektet ”Modern industri” med projektledaren Lars Blomqist är minst sagt engagerat och inspirerande. Det långsiktiga målet är att på sikt utveckla en färdplan för strategiska utvecklingsområden och skapa större konsortier och projekt. Det blir alltid en smula högtflygande när projektmål formuleras, och samtalet med Lars präglas av det faktum att det är minst lika viktigt är att fånga upp och inkludera mindre och medelstora företag och entreprenörer. En kedja är som bekant inte starkare än dess svagaste länk.
– Förutsättningslösa dialogmöten med inbjudna aktörer har varit ett arbetssätt för att fånga upp och inventera behov. Därmed har också företag med liknande behov bjudits in till fortsatta dialogmöten, säger Lars Blomqvist.
Flera forskningsansökningar har utifrån dessa möten skickats in till SHS processledning för finansiering av förstudier eller sådd-finansiering av större ansökningar till andra nationella forskningsfinansiärer. Det har även kommit in förslag på projekt direkt från partners inom SHS såsom de regionala forskningsgenomförarna inom SHS: Träcentrum Nässjö, Linnéuniversitetet (LNU), Jönköping University (JU) och RISE Research Institutes of Sweden, men även från Linköpings universitet, (LiU). Dessa har ibland passerat projektet Modern industri för ett utlåtande innan de hamnat hos SHS ledning för beslut.
Nedan följer några projekt som startat eller genomförts genom behovsinventering via dialogmöten:
Biobaserad lösullsfyllning – en förstudie
Biobaserade isolermaterial kan reducera klimatutsläppen ytterligare vid nybyggnation av bostäder och andra fastigheter. Klimatpåverkan vid nybyggnation är hög. Ökad miljömedvetenhet från konsumenter och beslutsfattare har resulterat i efterfrågan på mindre klimatpåverkande alternativ. Detta har blivit allt mer attraktivt på byggmarknaden, inte minst sedan klimatdeklarationer för nybyggnation av hus infördes den 1 januari 2022.
Det är ett faktum att biobaserad lösullsfyllning redan används i svenska byggnader idag men inte i industriell skala. Intervjuer och en enkätundersökning har genomförts med industriella tillverkare av trähus och leverantörer av biobaserad isolering. Avsikten är att undersöka förutsättningar för industriella tillverkarna att använda inblåst isolering gjord av biobaserad råvara. Marknaden har skannats av avseende vilka material som finns tillgängliga och hur dessa skiljer sig åt med avseende på prestanda och klimatpåverkan.
De svenska industriella hustillverkarna är intresserade av materialen då de medför både lägre klimatpåverkan än traditionell isolering och innebär produktionsfördelar. Att ställa om innebär dock risker; ny utrustning behöver köpas in, ett nytt produktionssätt ska trimmas in, ny dokumentation ska framställas och det finns fortfarande en osäkerhet kring materialens prestanda och leverantörernas förmåga att tillgodose de volymer som krävs.
Projektledare: Viktor Norbäck, RISE viktor.norback@ri.se Projekttid: 2021-08-01 – 2022-12-31. Partners var Derome, OBOS och RISE.
Länk till rapporten.
Nya biobaserade HPL och LPL med ligninbaserat harts för bygg-och möbelindustrin
Projektet pågår och är finansierat av Vinnova (Bioinnovation: Hypotesprövning steg – 1) och av industrin. Inledande studier samt såddfinansiering via SHS. Högtrycks- (HPL) och lågtryckslaminat (LPL) är vanligt förekommande som fasadmaterial och som ytmaterial till snickeri-, inrednings- och möbelkomponenter. HPL och LPL består av en eller flera lager kraftpapper ofta impregnerade med fenol-formaldehydharts (PF) som lamineras till en komposit.
– Det råder ingen tvekan om att införande av klimatdeklarationer och den gemensamma strävan i Sverige att år 2045 uppnå klimatneutralitet i alla verksamheter, medför stora möjligheter för biobaserade material inom samhällsbyggnadssektorn, säger Lars Blomqvist.
Det undersöks allt mer inom olika områden möjligheter att använda biobaserade material för att ersätta icke-bioförnybara, fossila material – inte minst för att nå uppsatta klimatmål. Målet med studien är att demonstrera tillverkning av 100 procent biobaserad HPL och LPL med goda egenskaper, alternativt minimerad användning av fossila komponenter.
I studien kommer den fossilbaserade komponenten fenolformaldehyd (PF), som i dagsläget till stor del används som bindemedel för HPL och LPL, att ersättas med lignin, en restprodukt från tillverkningen av regenererade cellulosafibrer. Efter genomfört projekt kommer det att finnas tillgång till resultat för att underbygga en större ansökan med industriellt fokus på tillverkning och utveckling av affärsmodeller för fullt biobaserade konstruktionslaminat.
Projektledare:Lars Blomqvist. Projekttid: 2022-11-01 – 2023-09-30. Partners är Bendinggroup AB, JELD-WEN Sverige AB, Lamiroc i Sverige AB och RISE.. Total budget är 1,0MSEK. En större forskningsansökan är planerad med tillkommande partners.
Rationella byggsystem för medel till långa träkonstruktioner
Projektet har sin tillblivelse via en kombinaten av uppväxling från ett annat pågående projekt, Montageförband på byggarbetsplatsen (finansierat av Familjen Kamprads stiftelse), och dialogmöten.
”Syftet med forskningsprojektet är att utveckla en ny typ av resurseffektiva träkonstruktioner i byggsystem med medel till långa spännvidder där traditionella stålplåtar kommer att ersättas med varianter i björkplywood. Förväntade effekter är ökad resurseffektivitet, lägre känslighet för toleranser, förkortad produktionstid och ökad precision i byggnadssystemen, vilket minskar byggkostnader och klimatpåverkan.”
Arbetet utförs inom Strategiska innovationsprogrammet Produktion2030, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Projekttid: 2021-11-01 – 2024-10-31. Partners är Moelven Töreboda AB, Moelven Limtre AS, Rubner Holzbau S.R.L., Koskisen OY, Säffle Verkstadsbolag AB, KTH och RISE. Dessutom medverkar Institute of BioEconomy (IBE.Cnr), Dynea AS och Innovatum. Total budget är ca 6,5 milj.kr. Två examensarbeten, ett konferensbidrag, två referee granskade forskningsartiklar och två licentiatuppsatser kan hittills kopplas till projektet. Projektet är under början av augusti 2023 i uppskalningsläge där större konstruktioner kommer att testas.
Projektledare: Lars Blomqvist. Mer info här!